Ljusterapi: Få studier på häst stöder ljusets effekt

Kicki Odell är marknadsansvarig på ett av företagen i ljusbehandlingsbranschen, Pharmalight, som har en rad apparater med olika styrka och blandning av ljus (laser, blått och rött LED-ljus) för såväl humant bruk som för djur. Hon är kritisk mot att ljusbehandling inte är allmänt accepterat och att det är försett med tävlingskarens i Sverige.
– På internationella tävlingar kan jag stå och ge ljusterapi före start på tävlingshästarna. Det är inte för att maskera någon smärta, utan för att hålla hästen smidig och i bästa form.
– Samma sak i Falsterbo. Där kan jag behandla hästarna som ska starta internationellt, medan samma behandling är förbjuden på boxgrannarna för att de ska starta i de svenska championaten.

Kicki Odell hänvisar till en mängd kliniska studier gjorda bland annat på NASA i USA och anser att hennes lågeffektlaser och LED-ljusapparater fungerar för att förebygga skador och påskynda läkning om skada uppstått. Hon tycker att de står för vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Jag anser att det är fel att topprida ryttarna med förbud mot friskvård. Det blir en snedvriden situation i Sverige.

Dopningsexperten Peter Kallings är av en annan åsikt.
– Jag har inget emot att man använder apparater på en häst under rehabfasen. Även om apparaten skulle vara verkningslös ska man inte underskatta överförd placebo/förväntanseffekt, där människans attityd mot hästen spelar stor roll.
– Men när vi kommer till tävling handlar det om andra saker. Hästen ska vara i tävlingsmässigt skick och då ska det inte behövas en massa apparater för det, särskilt inte på själva tävlingsdagen.

Den springande punkten gällande tävlingskarens är vilka påståenden som görs i marknadsföringen. Flera av de företag som säljer ljusbehandlingsapparater marknadsför dem med påståenden om smärtstillande och medicinska effekter vid en rad sjukdomar och skador. Det räcker med att företaget hävdar detta för att tävlingskarensen ska vara minst 96 timmar.
– Om det finns medicinska påståenden är det egentligen en medicinteknisk apparat som Läkemedelsverket ska granska. Men hittills har det inte reglerats på djursidan inom EU och därmed inte heller i Sverige. Det finns ingen kontroll alls, säger Peter Kallings, som har påtalat detta till Läkemedelsverket.

Marknadsföringen hänvisar till kliniska studier på människor

I marknadsföringen av de olika ljusapparaterna hänvisas ofta till kliniska studier. Dessa är sällan gjorda på häst, utan i stället på människor, försöksdjur och i provrör. De få studier som är gjorda på häst och som visat sig ha effekt, är gjorda med laser.
– Man vet inte ens om LED-ljuset verkligen går igenom hästens päls, säger Peter Kallings.
– Jag är inte främmande för ljusbehandling, om man kan visa att det har effekt på häst. Men så länge man inte kan det, kan man inte komma med medicinska påståenden avseende häst.

Synen på vilka studier som krävs för användande av en ljusapparat på häst varierar mellan länder. Till exempel godkänner U.S. Food and Drug Administration att apparater används till djur utan studier på dessa, om det går att visa effekt på människa. Godkännandet är begränsat till vissa angivna tillstånd.

Fakta om ljus

När dagsljuset träffar hästens öga påverkas pälsfällning och brunst. Däremot är det inte helt kartlagt vad som händer när en apparat med koncentrerat ljus används mot kroppen.

Laser (Light amplification by stimulated emission of radiation)
Avger ett rent enfärgat ljus med hög ener-gi och starkt ljus koncentrerat till ett litet område. Det är koherent, ljusvågorna är samstämmiga. Användningen av laser lyder under Strålskyddsmyndigheten, som delar in laser i fyra huvudklasser:

• Klass 1 räknas som ofarlig.
• Klass 2 omfattar laser som avger synlig strålning och med uteffekt på 1 milliwatt.
• Klass 3 kräver tillstånd vid viss hantering (kan ge ögonskador).
• Klass 4 kräver tillstånd.

Färgen på hästens hårrem och hud är av betydelse för om laserstrålen kan nå in. Ju mörkare hud desto mindre laserljus går in till vävnaden. För att få effekt behöver hästen klippas. Om den underliggande huden är mörk, kan den hindra full effekt från lasern, eftersom en mörk yta absorberar det mesta av ljuset.

Ju längre ner i vävnaden ljuset kommer desto svagare blir det. Därför används en större energimängd laserljus vid behandling av exempelvis muskulatur och leder, i jämförelse med ett öppet sår.

Det finns varningar för att laser kan ge ögonskador, framför allt de starkare apparaterna, som kräver skyddsglasögon.

LED (Light emitting diod)
Lysdiod som kan ge ljus av olika färg: infrarött, rött, grönt, gult, blått, violett eller vitt, beroende på materialet den är tillverkad av. Frekvensområdet är 600-900 nm och pulserande. Ljuset är icke-koherent, det sprider sig och dämpas ut ganska snart.

Infrarött ljus ligger mellan det röda ljuset och mikrovågsområdet. Finns bland annat i värmelampor.

Studier på hästar

Akuta sår
Vid en jämförelse av sår på vardera sidan av halsen, där ena sidans sår behandlades med LED-ljus (rött och infrarött pulserat ljus), medan den andra sidan förblev obehandlad var det ingen skillnad i sårläkning.

En internationell genomgång av 68 studier visar på viss effekt vid sårbehandling på försöksdjur eller i provrör (ingen på häst). Laser, LED eller en kombination av båda användes.

Senskador
Behandling med högeffektslaser har visat betydande förbättrad läkning av ytliga och djupa böjsenan samt dess förstärkningsband.

Ryggsmärta
Tio av 14 hästar med ryggsmärta blev kliniskt förbättrade efter behandling med  lågeffektlaser på akupunkturpunkter.

Ej studerat på hästar

Effektiv läkning av strålröta, spatt, överben och hovböld finns bland det som utlovas i marknadsföringen av ljusapparater, utan några studier på häst som bevisar detta.

Senaste nytt kring rehab

Landets hästveterinärer har nyligen vidareutbildats inom rehabilitering och fysioterapi på häst. Tre föreläsare från USA och Schweiz, varav två var veterinärer och en fysioterapeut, gick igenom det senaste vad gäller skador och behandlingsmetoder – såväl medicinska som manuella och med olika apparater (TENS, ultraljud, stötvåg, laser med mera)
– LED-ljusbehandling rekommenderades över huvud taget inte, men laser användes vid en del tillstånd, berättar Peter Kallings som deltog i kursen.
– På en direkt fråga svarade den amerikanska veterinären att om hon någon enstaka gång använder LED-ljus så är det på akupunkturpunkter för att få en lokal smärtlindring.

Föreläsarna uppmanade till att inte använda manuella och fysikaliska metoder (inklusive ljusbehandling) före tävling – de rekommenderas inte inom tolv timmar . Detta för att hästens naturliga muskelstabilitet inte plötsligt ska ändras, det kan ge negativa effekter.

Däremot uppmuntrades till att använda metoderna efter tävling och vid rehabilitering.

Apparater

Ljusbehandling kan vara allt från solarier till kirurgisk, skärande laser. De vanligaste handhållna apparaterna är antingen ren laser eller en blandning av klass 1-laser och blått eller rött ljus. Det går inte av utseendet att bedöma vilken sorts ljus som ingår.

Detta är ett axplock av de vanligaste apparaterna som finns på marknaden, listan gör inte anspråk på att vara fullständig.

• Irradia har lasrar av olika klasser, tillverkas i Sverige.
• Pharmalight har en rad apparater med olika blandning av klass 1-laser och blått/rött LED-ljus, tillverkas i Sydafrika och USA.
• Biolight är en svensktillverkad handhållen produkt med LED-ljus.

Att använda laser

Djursjukgymnasten Cajsa Ericson, Gräddö, använder sig ibland av laser i yrket. Eftersom hon tillhör gruppen djurhälsopersonal ska hon hålla sig till metoder som är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Det jag använder är en klass 3-laser. Det är den enda form av ljusbehandling jag använder, det finns tillräckligt med evidens för vissa skador vad gäller laserbehandling. Sådan evidens saknas hos andra ljusbehandlingsvarianter.

Hennes avändningsområdena är framför allt på ytliga skador som sen- och ligamentskador, sår och ytliga muskelskador.
– Jag använder den oftast efter operation, då jag i samråd med veterinär diskuterar behandling för att till exempel öka rörligheten i en opererad led (kapselstelhet). Dessutom kan det vara vid kompletterande behandling i ett rehabprogram av ligamentskador och skador i gaffelband och böjsenor.
– I vissa rehabsituationer hyr vi ut en svagare laser till djurägaren, som kan fortsätta behandlingen hemma.  Svagare laser ger längre behandlingstid.

Cajsa Ericson tycker att hästägare måste lära sig att se igenom marknadsföringen.
– En fallbeskrivning av en häst som ”blivit bättre” av ljusbehandling visar inte på något sätt vad det var som gjorde den bättre – det kan ha varit annan träning eller utrustning.

Att använda ljus

Flera tävlingsryttare vittnar om att de regelbundet använder ljusbehandling till sina hästar. Fälttävlansryttaren Anna Hassö, Sjöbo, är en av dem. Som de flesta känner till har hennes kropp fått sig både en och annan rejäl törn genom åren.
– Jag använder en LED-ljus-apparat både på mig själv och på hästarna. Jag har ju en hel del gamla skador som har gett mig stela och ansträngda muskler.
– Även om jag inte kan förklara tekniken bakom ljusterapin har jag upplevt extremt bra resultat, jag kan jobba dagen efter behandling, trots att jag ibland har varit väldigt stel på morgnarna. Jag har använt apparaten till sår också, och vid ett tillfälle när jag hade fått en axel ur led och just nu när jag har ont i nacken.
– Det blir lite varmt när man använder apparaten, men det bränner inte. Jag känner mest resultat dagen efter, att spänningar i musklerna har släppt.

Anna Hassös hästar får också ljusbehandlingar.
– Jag använder den på ligament, ömma muskler och sårskador. Jag tycker att det påskyndar läkningen och att de får kortare rehab efter olika skador.
– Just den här apparaten är lite mindre och smidig att använda, den passar bra både för mig och hästarna.

”Bästa friskvården är rörelse”

Anna Bergh är veterinär, sjukgymnast och universitetslektor vid SLU. Hon har hållit i flera kartläggningar av alternativa behandlingsmetoder för djur. Hon vill gärna påminna hästägare om ett viktigt faktum:
– Det mest effektiva sättet att få ökad blodgenomströmning i muskulaturen är att hästen rör sig. Det kan öka blodgenomströmningen betydligt mer än passiva behandlingsmetoder.
– Så den bästa friskvården är att hästen får röra sig mycket och regelbundet på olika slags underlag, säger Anna Bergh. Anpassad och varierad träning med ordentlig uppvärmning och nedvarvning efteråt, är den allra bästa friskvården för en häst.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2020.