Malin Wahlkamp-Nilsson: ”Han har inga svagheter”

Malin Wahlkamp-Nilsson fick till riktiga fullträffar när hon i helgen kammade hem dubbla segrar i den prestigefyllda tyska tävlingen Louisdor-Preis. Först vann hon Intermédiaire II tillsammans med Dedale de Hus (OLD val f-12 e Don Juan de Hus-Fürst Heinrich, uppf Xavier Marie, äg Masahiro Kosaka) på 73,526 procent, och därefter tog ekipaget hand om segern i den korta GP-klassen på 74,674 procent.

– Det hade jag absolut inte förväntat mig. Det är en väldigt prestigefylld tävling med många bra startande och mina hästar är fortfarande väldigt unga. Men det känns otroligt kul, de var väldigt duktiga.

Samma ägare som Eddieni

Dedale de Hus, alias ”Didde”, har Malin ridit sedan hon kom tillbaka i sadeln två veckor efter att dottern Emma föddes den 5 februari förra året. Då hade Didde funnits i stallet sedan några månader. Under fjolåret blev det inte mycket tävlande på grund av pandemin, förutom ett par starter i Intermédiaire och en start i Prix St Georges Special. Den sistnämnda var ett kval till finalen av klassiska Nürnberger Burg Pokal, vilket ekipaget vann med dunder och brak.

Dedale de Hus har samma ägare, japanen Masahiro Kosaka, som Eddieni (KWPN val f-09 e Johnson-Negro, uppf E Dumore, äg Masahiro Kosaka), vilken Malin hade fina GP-framgångar med för ett par år sedan. Ekipaget var bland annat med i det vinnande Nations Cup-laget i Falsterbo innan valacken lämnade stallet för att ridas av sin japanske ägare. Då liksom nu är tanken att även Dedale de Hus på sikt ska tävlas av Kosaka.

– Tanken är att han ska ta över honom så småningom. Till dess får jag utbilda och tävla honom, och ge honom rutin. Det är svårt att planera just nu när man inte vet vad som blir av eller inte, men jag hoppas att vi kan göra lite roliga tävlingar under året.

Esset i rockärmen

I en intervju med Ridsport 2017 berättade hon om sina landslagsdrömmar och tacksamheten över att då fått möjligheten att behålla hästen Bon-Ami över Aachen och EM. Att potentiella mästerskapshästar är svåra att behålla är en del av vardagen, menar hon.
– Att Patrik kunde säkra Bon-Ami till en satsning över EM var väldigt speciellt, oftast vet man aldrig hur länge de stannar. Jag tar det lite som det kommer och är väldigt glad över att jag har så fina hästar att rida tävlingar på. Sedan får vi se vart det bär hän.

Ett ess i rockärmen har Malin Wahlkamp-Nilsson dock och det är 7-årige Zackson (val f-14 e Blue Hors Zack-Don Primero, uppf Peter Ljungcrantz) som hon äger hälften av tillsammans med uppfödaren Peter Ljungcrantz.
– Den hoppas jag hålla kvar för framtiden, säger Malin som har ett långt samarbete med Ljungcrantz.

Zackson kom till Malin för att börja skolan när han var tre. När hon skickade tillbaka honom till Sverige för lite sommarlov som 4-åring visste hon att den unge valacken var ”en keeper”.
– Jag sa till Peter att sätta den på bete och att jag ville behålla den. Jag kände att den verkligen hade något speciellt.

Efter att Zackson fått ”växa till sig på åkrarna” kom han ner till Malin igen och på den vägen är det. Han har inte tävlat än, men snart så.
– Jag vill spara honom lite till, men jag hoppas att han kan gå till Nürnberger Burg-Pokal. Innan vi ger oss ut vill jag säkra bytena och seriebytena så att allt sitter ordentligt, säger Malin.

Under sina elva år hos Patrik Kittel som beridare har hon alltid haft något eget projekt vid sidan av jobbet. Någon har inte passat och andra har sålts av andra anledningar. Men Zackson är något alldeles extra.
– Ska man ha en häst utanför jobbet måste man tycka att det är lika roligt att hoppa upp på den varje dag, och så är det verkligen med den här. För mig har den inga svagheter. Sedan vet man aldrig, vägen är lång, men början finns där – och så får vi se var vi landar.

Blir det elva år till hos Patrik?
– Jag är väldigt glad och nöjd där jag är. Vi är ett väldigt bra team allihop, som går ut på att hjälpa varandra. Så nej, jag har inga planer på att gå någonstans.