Okända effekter av linjeavel

Sanna Soleskog menar att linjeavel och inavel i en enskild betäckning sällan är relevant.
– Viktigare är vad gör vi med rasen över längre tid. Genom linjeavel/inavel är det inte enbart en kombination som gäller för mig själv och min avel, utan för hela rasen på sikt.

– Vid ökad linjeavel/inavel kommer fertilitet och hälsoläge att försämras inom rasen. Men det är svårt att se förrän det är för sent – det finns ingen sammanställning över hur mycket medicinsk hjälp ett sto behövt för att bli dräktig eller någon databas över vilka hälsoproblem de svenska hästarna har.

Bland nötkreatur har en hälsodatabas funnits länge och den är ett utmärkt redskap inom avelsarbetet, menar Sanna.
– Där kopplas varje veterinärbehandling till individens nummer. Vi är långt ifrån något liknande på hästsidan, där är det försäkringsbolagen som har informationen om vilka hästar som varit sjuka och skadade. Så vi vet ganska lite om vad vi sysslar med gällande effekterna av linjeavel på häst.
– Även avelsbasen kommer att minska, särskilt inom slutna stamböcker. I en öppen stambok finns alltid möjlighet att korsa in andra raser vid behov.

Ifrågasätt om stona lämpar sig för avel

Sanna tycker att det är på hög tid att lyfta hälsoproblem och bristande hållbarhet hos avelsston.
– Många ston som annonseras ut som lämpliga för avel har inte ens hållit för vanlig promenadridning. Skulle de utgöra ett gott avelsmaterial?
– Den som måste komma med väldigt många bortförklaringar till att ett sto ska sättas i avel, måste fråga sig om hon verkligen är lämplig för detta.

Hästavel är en långsiktig verksamhet och Sanna uppmanar alla blivande uppfödare att köpa sitt avelssto från en erfaren uppfödare och ingående diskutera vilka egenskaper tidigare generationer haft. Försöka få så mycket kunskap som möjligt om individerna i stoets härstamning.
– Ett människoliv är för kort för att ensam åstadkomma något stort inom hästaveln. Ta istället vara på den kunskap som finns och spinn vidare på den.

Det finns i dag en rad verktyg och siffror att använda sig av, som gentester.
– Här gäller det att lära sig baskunskaperna. Vi får inte automatiskt friska hästar genom att plocka bort alla bärare av ärftliga sjukdomar. Detta fungerar likadant på människor, bananflugor och hästar.
– Det kan istället vara klokt att använda en anlagsbärare för att få fram friskare hästar inom en ras. Det är särskilt viktigt om stamboken är stängd. Men det ska göras på ett genomtänkt sätt.

En större variation inom rasen bibehålls

Det innebär att om ägaren planerar att betäcka sitt sto med en hingst som är bärare av en defekt där det krävs två anlagsbärare, ska stoet gentestas för denna sjukdom. Om hon inte bär på anlaget, kan parningen genomföras. Avkomman ska också testas inför vidare avel.
– På så sätt behåller vi en större variation inom rasen.

När det gäller ärftliga sjukdomar är det extra viktigt att rasföreningen antingen härstamningsverifierar hästarna i samband med registrering eller när anlagsbärare anges.
– Avel bygger på säker härstamning, slår Sanna Soleskog fast.
– Först när detta är gjort, går det att hitta bärare av eventuella ärftliga sjukdomar.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2022.