Rookien Renée: Paradressyr är svårare än vanlig dressyr

I hela sitt liv har Renée Claesson-Ribring hållit på med hästar och ridning. Hon har tävlat och hållit träningar vid sidan av sitt arbete som mäklare. Och såklart drömde hon redan som liten om att en dag få tävla i OS.

Omgivningen sa: ”Vad bra! Los Angeles 2028 alltså?” Jag svarade: ”Nej, Paris”.

För sju år sedan gjorde hon ett tävlingsuppehåll och födde två barn, och när hon sedan var uppe i sadeln igen hände ridolyckan. Hon red på ridbanan när hon föll av sin häst och skadade sig svårt.

Renée är i dag stelopererad i 19 kotor från nacken och nedåt. Hon har nedsatt styrka i delar av kroppen och saknar balans och koordination i högersidan.

Det var nog tur att Renée inte visste då vad hon vet i dag, att målet var i princip ouppnåeligt.
– Jag insåg inte från början hur stort och svårt det är att delta i Paralympics, och det var inte förrän i april, när jag kom med i landslagets utvecklingsgrupp, som jag började tänka att det kanske skulle gå.

Ett drygt år tidigare, i maj 2023, hade Renée hittat sin tävlingspartner, Zapp VS (SWB val f -14 e Blue Hors Zack u Bella Donna (48) e Don Primero, uppf Vikestallet AB). Hon hade då kommit i gång med ridningen lite grann igen.

– Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var rädd första gången jag satt upp efter olyckan. Jag hade gått igenom händelseförloppet före olyckan och insett att det inte fanns något jag kunde ha gjort annorlunda, och det är en jobbig insikt att vissa olyckor är oundvikliga

– Samtidigt kände jag att det är här jag hör hemma, i sadeln. Det är den här jag är.

Som pararyttare blev Renée först klassad som grad IV, men i den internationella klassningen blev hon grad III, vilket innebär att hon rider program i skritt och trav. I maj i år, på ettårsdagen av köpet av Zapp, vann de SM-guld.

– Ärligt talat var det mycket lättare att rida Intermédiaire I än att rida grad III. Där är varje bedömningspunkt längre, och när du rider dina krumelurer har du möjlighet att samla ihop hästen igen om den kommit ifrån dig. Du har fler chanser på dig, helt enkelt.
– I paradressyren räcker det med att hästen blir det minsta ostadig för att du ska tappa den bedömningspunkten. Programmen består i princip bara av att rida rakt fram, lägga volter och göra skänkelvikningar, men nivån är jättehög så det är en större utmaning att tävla i paradressyr.

Får stöttning av gänget

Renée blir en riktig rookie på Paralympics på flera sätt, dels eftersom det är hennes första internationella mästerskap, dels för att de flesta har tävlat i paradressyr betydligt längre än hon.
– De som har tävlat kortast tid har hållit på i kanske tre år, medan andra har ridit i både 15 och 20 år.

Renée och Zapp landade i Paris i måndags, 26 augusti, och Zapp tillbringade de första dagarna i det svenska transferstallet tillsammans med de andra svenska hästarna.

– De andra i truppen är så gulliga. Det är ett härligt gäng med mycket rutin, och de tipsar mig om saker, som att jag som pararyttare får ha handtag på tyglarna. Det var väldigt bra, för då kan jag hålla i tyglarna.

Jag är lyckligtvis begåvad med mycket vilja.

Att delta i ett mästerskap är en påfrestning för vem som helst, och en rådbråkad kropp gör det inte lättare.
– Jag är lyckligtvis begåvad med mycket vilja. Om jag skulle känna efter skulle jag behöva vila när jag varit uppe ett par timmar, för jag har även hjärntrötthet. Men jag känner inte efter.

Rider programmet i huvudet varje kväll

Tävlingsrutinen har hon efter alla år på dressyrbanan.
– Jag har också väldigt lite tävlingsnerver, så jag är inte orolig för själva ritten. Och känslan med Zapp är bra. För varje gång förbundskapten Mette Ubbesen ser oss så tycker hon att vi har utvecklats.

Till vardags tränar Renée för Nathalie Borin, som är med på Paralympics som Zapps hästskötare. En smidig lösning för den slimmade trupp som är på Paralympics.

Efter de första dagarna är Renée imponerad över hur mästerskapen genomsyrar Paris.
– Det finns till och med särskilda filer på motorvägen för oss som deltar.

När vi pratas vid har Renée ännu inte fått rida på den stora arenan i Versailles – i verkligheten, vill säga.
– Men jag har bilderna och filmerna från OS i minnet, och varje kväll visualiserar jag hur jag rider programmen där.

Hur går det då?
– Vi tar oss till küren. Det kanske vi inte borde göra statistiskt sett, men enligt statistiken borde vi inte ens ha tagit oss hit.

Blir det medalj?
– Inte i år. Jag vet ju vilka jag tävlar mot och jag får ändå vara realistisk. Men ge mig fyra år till, så.

Tv-tider för paradressyren:

Tisdag 3 september

08:55-17:30, SVT Play: Individual, Grand Prix A, individuella medaljer
Renée Claesson Ribring (Grad III), Anita Johnsson (Grad I)

Onsdag 4 september

09:55-15:40, SVT Play: Individual, Grand Prix A, individuella medaljer
Louise Etzner Jakobsson (Grad IV), Lotta Wallin (Grad V)

Fredag 6 september

09:55-15:05, SVT Play: Team, Grand Prix B, lagmedaljer
Lagtävling

Lördag 7 september

09:25-16:50, SVT Play: Individual, Grand Prix Freestyle, individuella medaljer
Kürfinaler öppna för de åtta bästa i respektive grad från Grand Prix A

Söndag 8 september

20:30-23:00, SVT2/Play: Avslutningsceremoni

Alla sändningar från Paralympics finns hos SVT Play