Vikten av förberedelse

Det är många som kör med collar på tävling i dressyren, det handlar om att matcha vagnen med rätt sorts sele, om jag förstått detta rätt, för att få högre stil poäng i dressyren (Hur ekipaget med vagnar, groomar och välborstade hästar är en poäng som räknas in i total resultatet på dressyren. Handlar inte bara om att köra rätt väg i dressyren).

I varje fall berättade Persson om hur ofta det händer att folk kör med brösta hemma, åker på tävling och bara lägger på collar utan att ha vant in dem innan, dagen efter när det är dags för maraton så har man ömma hästar som mest troligt inte tycker det är jätteroligt att dra runt på en tung maratonvagn.

Första dagen körde vi två pass, första passet körde vi fyrspann och andra passet körde vi ner två par. Själv fick man äran att köra ner Samba och Zack med dressyrvagnen, Persson tog täten och jag hängde på.

När vi nästan är framme genade jag för mycket i en sväng och fastnade lite med pisken i en buske (typiskt mig), så Zack som är lite smått skeptisk till ljud bakifrån studsade lite rundor. Så ser man Perssons mycket bestämda blick när han vänder sig om, och jag tror Zack också såg den och vi båda insåg att det inte riktigt var läge.

Dag två fick också inomhusspannet ner och visa upp sig, de gamla gubbarna visar sig alltid från sin bästa sida.

Det bådar gott inför Göteborg.