Vetenskaplig studie bekräftar: nosgrimmor spänns för hårt

Studien har genomförts av irländska och australiensiska forskare och publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS one i början av året. Där konstateras att mer än hälften av alla tävlingshästar som deltog i studien reds på så tighta nosgrimmor att inte ens ett finger ryms mellan lädret och hästens nos.

Tävlingarna som användes för studien hölls på Irland, England och i Belgien. 750 hästar – varav 334 var dressyrhästar, 354 gick fälttävlan och 62 var så kallade hunterhästar – ingick i studien. Av dem hade 44% fått sina nosgrimmor så hårt åtdragna att inte ens utrymme motsvarande ett halvt finger gick att uppmäta mellan häst och rem. Bara 7% av de kontrollerade hästarna hade en nosgrimma som satt löst nog för att rymma två fingrar i bredd, det gängse måttet som brukar användas som rekommendation enligt klassisk ryttar-tradition.

Bekymrande resultat
”Resultaten är mycket bekymrande”, skriver forskarna i sin artikel. Obehag, smärta och till och med vävnadsskada på hästen är besvär som kan uppstå om nosgrimman dras åt allt för hårt, det har man redan kunnat belägga i tidigare studier. 

Skillnaderna mellan disciplinerna var märkbara i studien. Fälttävlanshästarna hade generellt de hårdast åtdragna nosgrimmorna, därefter kom dressyrhästarna och sist hunter-hästarna. 326 av de undersökta hästarna hade också försetts med nosrem på tävling. De hästar som hade nosrem hade generellt också hårdare spända nosgrimmor och nosremmens position kring mulen varierade kraftigt mellan ekipagen.

Hur påverkas hästarna långsiktigt?
Den stora andelen hårt åtdragna nosgrimmor och nosband väckte viss oro hos forskarna som i sin artikel lyfter frågan vilken påverkan, på både lång och kort sikt, som detta kan ha på hästarnas fysiska och psykiska välmående. Artikelskrivarna pekar på den ökade medvetenhet kring hästars hälsa och välmående, och visar på att den på senare tid lett till att flera traditionella metoder inom ridsporten kommit att ifrågasättas. De skriver bland annat:

”I dressyren straffas ryttare vars häst öppnar munnen, det kan i sig vara ett incitament för ryttaren att försöka förhindra hästen från att kunna göra det. Om den åtgärden dessutom ökar ryttarens ”kontroll” över hästen är det ytterligare ett incitament för att spänna remmen hårt.” 

De skriver också att: ”Allt tvingande fast tryck trotsar principerna för inlärningsteori. Eftersom det inte är möjligt för ryttaren att snabbt släppa på trycket från nosgrimman blir negativ förstärkning omöjligt. De ryttare som bara förlitar sig på hårt åtdragen nosgrimma lär sina hästar att arbeta enbart med hjälp av denna.”

Vill se skärpta regler på tävling
Forskarna efterfrågar i artikeln redan nu ett mer restriktivt användande av hårt spända nosgrimmor på tävling och understryker behovet av ytterligare studier för att stärka vetenskapen kring dess effekter på hästen. De konstaterar också att så länge inget internationellt regelverk finns som reglerar hur hårt åtdragna nosgrimmorna får vara på tävling så kommer varje ryttare att fortsätta spänna sina hästars nosgrimmor på det sätt som de själva finner nödvändigt eller lämpligt.

Källor: horsetalk.co.nz, PubMed, PLOS one