Quite Easy förändrade svensk avel – därför fick vi aldrig se honom på de största banorna

Quite Easy kom till Sverige som 4-åring 1998, när Flyinge leasade hingsten från uppfödaren, och blev snabbt populär inom SWB. På den tiden var hans far, den legendariske hopphingsten Quidam de Revel (1982–2014 e Jalisco B-Nankin), en riktig snackishingst på grund av sina framgångar med bland annat OS-brons i lag 1992, då det också blev en individuell fjärdeplats med Hervé Godignon i sadeln. 

– De flesta tyckte att han var något alldeles extra när han kom till Sverige. Han var en väldigt snäll hingst med en fantastisk galopp, säger hoppryttaren Peter Eriksson, som på den tiden arbetade med att rida och tävla hingstarna på Flyinge.

Betygen i hoppning  blev också höga när Quite Easy visades på bruksprovet i mars 1998: 9-8 för teknik och temperament, 9 för galopp och 9-9 från testryttarna.

Starkt möderne

Quite Easy hade inte bara en högpresterande pappa, utan även en stark mödernelinje, stam 173, ur holsteinerstamboken. Han kombinerade därmed fransk hopprestation med klassiskt holsteinerblod. 

Den nederländska ridsportjournalisten Adriana van Tilburg är väl bekant med denna mödernelinje – hon har själv ägt ett sto med samma mamma som Quite Easy, och hon har skrivit en bok om hans uppfödare Harm Thormählen.

– De viktigaste och mest framträdande egenskaperna hos individer från den stolinjen är samarbetsvilja, vänlighet och sundhet, säger hon. 

Den brune, lite kompakte, rörlige, spänstige och 165 centimeter höge hingsten hade stort självförtroende, massor av energi och kvick reaktionsförmåga redan som unghäst. Enligt hans uppfödare var han härlig att rida redan som ung. 

I hoppningen visade han styrka, spänst och riktigt fin teknik redan från början men det tog ett tag innan den stora galoppen gick att reglera. Till en början blev det en långsammare galopp i stället för kortare språng. 

Busiga avkommor

En hel del vittnar om att Quite Easy-avkommor kan vara lite busiga med intresset och koncentrationen riktat åt ett annat håll än den som sitter på. Samtidigt visar de ofta stor rörlighet och spänst i sin sprallighet. Detta känner Adriana van Tilburg igen från hingstens halvsyster, L-Texas, som hon ägde under stoets sista levnadsår. 

– Hon var full av överraskningar för sina ryttare, minns Adriana van Tilburg om stoet som tävlade upp till och med 1,40 innan hon gick in i avelsboxen. 

Quite Easy rörde sig dessutom trevligt i jämförelse med många andra hopphingstar vilket gjorde honom än mer populär i Sverige. Hans mångsidighet har gjort att han har en del avkommor som har tävlat även i dressyr och fälttävlan. En av dem är Box Qutie som bland annat gick EM och Nations Cup i fälttävlan, en annan är Quite a Miracle som gick svår dressyr med Gunilla Byström. 

Svårt med både avel och tävling

Peter Eriksson funderar lite på att hitta något på minussidan, och kommer ihåg att Quite Easy kunde vara tjafsig i munnen liksom andra hästar med Quidam de Revel-blod. 

– Det var inte alltid så enkelt att få den där jämna, mjuka kontakten man vill ha. 

Någon internationell satsning att tala om blev det inte med den atletiske hingsten. 

– Dels hade han så många ston att det var svårt att kombinera med tävlandet. Och så hade jag Cardento som tävlade på högsta nivå då. Det var lite svårt att få ihop det där med att tävla internationellt, säger Peter Eriksson som också minns att Quite Easy var mjuk och fin att rida. 

– Och så var han frisk och sund.

Kanske hade det funnit en förväntan – som inte riktigt infriades – om att Quite Easy skulle ha levererat på tävlingsbanorna i de allra största sammanhangen. Eller kanske efterfrågan från svenska stoägare var mättad 2007, när Flyinge bytte hingsten mot en annan legendar – Jaguar Mail. 

Även efter flytten till Frankrike fortsatte Quite Easy att användas i avel, om än inte med samma intensitet som under åren i Sverige. 

– Jag besökte honom 2017 på Haras de Brullemail när han fortfarande var aktiv i aveln. Han njöt verkligen av livet på stuteriet i sin stora hage, berättar Adriana van Tilburg.

Stort avtryck

Quite Easys avtryck i svensk avel är fortsatt stort och han syns regelbundet som morfar och mormorsfar till tävlande hästar, diplomhästar och premieföl. 

Internationellt är ett av de mer kända barnbarnen Is-Minka (e Mylord Carthago) som tävlats på högsta nivå av världsmästaren Steve Guerdat, Schweiz. 

Bland dem som fortsätter sprida Quite Easys gener vidare finns också några godkända söner, som Tysklandsägde Quite Great (f -16 ue Capitol I) och Qalle (1999- 2021, ue Maraton, uppf Bollerup) som hann få drygt 250 avkommor registrerade i SWB innan han kastrerades. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 13/2026.