2020 – året då ett virus satte ridsporten på paus

Det är tisdag den 27 oktober 2020. I Helsingborg har SM-veckan i ponnydressyr startat, och till Grevagården i Skövde anländer de första ekipagen till ponny-SM i hoppning.

Då kommer beskedet. Coronaviruset ökar i stället för att minska och samhället drar i nödbromsen.

− De timmarna som gick där, innan vi fick veta hur vi skulle göra med SM, de var jobbiga, berättar Lotta Wahlborg som driver Grevagårdens hästsportanläggning tillsammans med sin familj.
− Vi hade möte efter möte med tävlingsledningen och Svenska Ridsportförbundet. Till slut fick vi klartecken – och alla gjorde sitt yttersta för att förhållningsreglerna skulle följas.

Vakter som såg till att bara ett litet antal personer satte sig på läktaren var bara en av alla åtgärder.
− Vi fick inte ens ha tio personer på läktaren, som rymmer 400 personer, berättar Lotta Wahlborg.

Tvära kast till följd av olika bud

Grevagården har fått uppleva tvära kast hela året, som en följd av de olika buden kring ridsportens tävlingar.
− De som arrangerat tävlingar hos oss har varit fantastiska på att ändra och fixa i upplägget. Vi har också arbetat med att se över flödena, stänga av delar av stallarna och annat. Det har varit mycket arbete med att räkna ut hur vi ska ordna med allt, men det har också varit kreativt, säger Lotta Wahlborg.

Året slutade med ett nytt tävlingsstopp, och tre stora tävlingshelger gick om intet för Grevagården.
− Det är svåra beslut att fatta och jag är ödmjukt glad över att inte vara den som ska fatta besluten om hur samhället ska skötas, säger Lotta Wahlborg.

Nästan hälften av alla planerade tävlingar under 2020 ställdes in och därmed sjönk också antalet tävlingsstarter.

Halverat antalet starter

Sveriges meste tävlingsryttare Jörgen Larsson gjorde 1 043 starter 2019. Under 2020 blev det mindre än hälften, 428 starter.
− Det har varit mindre pengar in, men också mindre pengar ut, när jag inte behövt vara borta och lägga pengar på resor och andra tävlingskostnader, säger Jörgen Larsson, som framför allt tävlar hästar åt andra personer, inte sådana han själv äger eller har i sin träning.
− Det har också varit stort intresse för att köpa häst under året, och när jag inte har tävlat har jag kunnat hålla fler lektioner, säger Jörgen Larsson som också är hopptränare.

Han säger att han har uthållighet nog att klara sig ett tag till med restriktioner.
− Jag har rätt små utgifter och behöver inte dra in stora summor varje månad.

Svårt sälja hästar utan tävlingsresultat

− Kan jag inte tävla, syns jag inte. Det är också svårare att sälja hästar utan tävlingsresultat. Det säger Sandra Carlsson, unghästutbildare och hoppryttare.

Hon var tillbaka efter sin mammaledighet lagom när coronan slog till, och det innebar att hennes verksamhet inte rullade i gång som hon hoppats.
− Sen kom det en ketchupeffekt i somras då jag fick fler hästar. I november kom nästa ketchupeffekt när tre hästar såldes, efter att de hade fått några starter gjorda i alla fall.

Att det blir några tävlingar i början av 2021 vågar hon inte utgå från.
− Det blir säkert svårt att planera för tävlingar tills vi är framme vid utomhussäsongen igen.

Kunde inte stoppa inköpen

Det är inte bara ryttarna som är beroende av tävlingar. När alla de stora evenemangen försvann från kalendern föll planeringen för de säljare som deltar i mässorna.
− Vi gör våra inköp med lång framförhållning, upp till tolv månader innan. När pandemin slog till i mars försökte vi stoppa inköp och dra tillbaka ordrar, men det gick inte, säger Ulrica Hilmerson, butikschef på Skara Hästsport. De hade planerat för att sälja på Strömsholmsdagarna, Stockholm Horse Week, Falsterbo, hopp-SM, Breeders och Friends. Bland annat.
− Vi fick exempelvis alla tävlingsskjortor som vi skulle ha sålt i år, och vi måste givetvis ändå beställa nya till nästa år då det kommer nya modeller.

Försäljningen i butik och på webb har ökat, men inte motsvarande tappet.

− Men vi har muskler nog att överleva. Skara Hästsport har haft kniven på strupen förr, och det som inte dödar, det härdar, heter det, säger Ulrica Hilmerson.

Tävlingskläder har inte varit någon storsäljare för ridsportbutiken Charlies heller.
− Men vi har sålt bra ändå. Jag tror att många är glada över att de ändå kunnat fortsätta träna, och de pengar som de inte lagt på resor och annat har de lagt på hästen, säger Anette Sjöström som driver Charlies, med butik i Jönköping.

Lätt att sälja häst under coronaåret

Förutsättningarna för den som vill sälja hästar har varit goda under 2020.

Uppfödaren Angelica Karlsson med Stall JAZ i småländska Överum sålde årets fem föl utan problem.
− Jag var lite oroad i början, men tvärtom mot vad jag befarade var det ett stort intresse för att köpa föl.
− Det här året har visat hur viktigt det är att ha ett bra kontaktnät och att synas digitalt. Det spelar större roll nu när vi inte kan träffas på andra sätt, säger Angelica Karlsson.

Fullt upp för hästhandlaren

Även hästhandlaren Fredrik Lind har haft fullt upp.
− Mitt problem är att jag inte har kunnat åka till Irland och provrida hästarna. 2019 flög jag dit var tredje vecka, men nu får jag köpa hästar på film.

I stället får han rida dem när de kommer hit.
− Därmed tar det lite längre tid innan jag kan sälja dem och det påverkar också priset.
− Men det stora problemet är att det är brist på hästar – i Sverige, på Irland och i övriga Europa – och det har inte med coronan att göra, säger Fredrik Lind, som säljer runt 200 hästar per år, främst till ridskolor.

Ökat antal salubesiktningar

Att det varit populärt att köpa häst har även Brunmåla hästklinik i Täby märkt. När de tävlingsrelaterade skadorna minskade i antal växte en annan gren av verksamheten oväntat mycket.

− Det blev mycket hästförsäljningar och därmed ett stort tryck på salubesiktningar, säger Caroline Brunstedt, vd för Brunmåla.
− Våren var lite stressande när allting stannade upp, men sedan tog det fart igen, även om årsomsättningen totalt blir lite lägre än i fjol. Och det finns också fördelar med att hästarna får ta det lite lugnare under en period.

Kliniken har sett över sina rutiner, och tvättar och städar nu ännu mer än tidigare.
− Vi har fått tänka igenom hur vi skyddar personal och kunder på bästa sätt. I slutänden har vi förhoppningsvis lärt oss något av den här tuffa perioden, säger Caroline Brunstedt.

Ridskoleverksamheterna rullade på till november

På landets ridskolor har vardagen rullat på – ända till i november då de nya direktiven som kom innebar att ungdoms- och vuxenidrott inte skulle arrangeras. Det ledde till att en del ridskolor pausade lektionerna för alla elever över 16 år. Andra ridskolor tvingades till stängning.
− Vi blev anklagade, först av lokaltidningen och sedan av kommunen, för att vi inte tog vårt ansvar när vi fortsatte med vuxengrupperna, berättar Kristina Printzlow som är verksamhetschef i Karlskrona-Lyckå Ridklubb.

Klubben försökte förklara hur man tänkte, och sedan gick det bara en dryg vecka innan nya direktiv angående vuxenidrott kom.
− Det blir ju kris om vi inte kan hålla i gång ridskolan och inte få in några pengar, samtidigt som vi måste ha personal för att hålla i gång hästarna, säger Kristina Printzlow.

Stallet kan vara viktigt för sköra personer

På Smedstad Ridsportcenter i Linköping hände samma sak. Kommunen stängde verksamheten under en period och det var inte bara ekonomin utan människors hälsa som plötsligt var i farozonen, berättar ridskolechefen Josefine Linder.
− Jag fick otaliga samtal från föräldrar, kuratorer och skolpsykologer, som bad att det skulle göras undantag för ungdomar som inte skulle klara sig utan att få komma till stallet.
– Det handlade om sköra människor, och vi vet ju hur viktigt stallet och hästarna är för människor som mår dåligt.
− Vi skickade alla vidare till kommunen och efter några dagar fick jag mejl från kommunalrådet om att vi fick göra undantag för de här personerna.
− Det gav nog även kommunen en förståelse för hur viktigt stallet kan vara för sköra personer, och det är så tråkigt att vi inte kan låta alla vara i stallet så mycket de vill. Jag saknar verkligen det där stallhänget, säger Josefine Linder.

Men ingen kris utan att nya tankar föds. På Smedstad genomfördes en helt digital teorivecka i november, och det gav mersmak att ha webbsända clinics och utbildningar.
− Dessutom har det varit bra för en del elever att inte få ha sina föräldrar med.
– Det har gjort eleverna mer självständiga, och de växer när föräldrarna inte är med och fixar åt dem, säger Josefine Linder.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1/2021.