23-åringen om toppresultatet: ”Det största jag har gjort”

Ebba Adnervik är hemma i Skåne igen efter några framgångsrika dagar i Marbach där hon blev femma av 73 till start i CCI4*-S. Tillsammans med Chippieh (HOLST val f-02 e Carnaby-Caretino, uppf Stefanie Kinscher) inledde hon på plats 17 efter dressyren, klättrade till sjätte plats genom en terräng med bara två straff för tiden och klättrade till sist till femte plats på totalt 33,6 straff genom en banhoppning som också var felfri på hinder.

– Det känns jättestort och verkligen superkul. Jag har inte så mycket erfarenhet på den här nivån och bara att starta fyrstjärnigt är en stor grej. Innan har jag ridit ett par Nations Cup för Sverige, men då har inte mina individuella resultat varit så här bra så detta är absolut det största jag har gjort som senior, säger 23-åringen som tidigare har ridit bland annat EM för juniorer och young riders.

Vad är du nöjdast med gällande Marbach?
– Främst terrängmomentet. Jag gjorde en tydlig plan tillsammans med pappa och kunde hålla den planen. För oss var det främst en fråga om tiden och jag är väldigt glad över att jag valde några kortare, mer riskfyllda alternativ och ändå höll ihop det hela vägen.
Var din pappa också nöjd?
– Haha, ja – han var jättenöjd. Dessutom debuterade han med sin häst (11-åriga Empero) på nivån och var väldigt nöjd med den debuten också.

Listad i utmanartruppen

Ebba är i år listad i landslagets utmanartrupp. Chippieh har varit med förr i stora sammanhang och startade OS 2012 med japanska Kenki Sato. Han tävlades därefter av Pippa Funnell och Hedvig Wik, innan ägaren Sara Sjöborg Wik lät Ebba ta över tyglarna år 2017.
– Jag är så tacksam och glad över att Sara har valt att låta Chippieh vara hos mig, särskilt med tanke på hur många bra ryttare det finns att välja mellan. Vi har kontakt nästan dagligen om träningar, tävlingsplanering och om hur Chippieh har det.

Vad sa Sara efter den här framgången?
– Hon var jättejätteglad. Jag känner stor support från henne, oavsett resultat, och det är härligt.

Ebba berättar vidare om helgen och konstaterar att det var roligt att verkligen göra Chippieh rättvisa. Hon säger att de flesta vet att han är en bra häst och är nöjd över att han fick visa sin kapacitet.
Blir det extra press att rida en häst som många känner till sedan innan?
– Visst känner man extra press när man har en så bra häst, men jag har valt att bara se det som något positivt – att det bara beror på mig om det går bra eller inte. Det är en förmån att få rida en häst där jag kan fokusera på att minimera mina egna misstag.

Det är en förmån att få rida en häst där jag kan fokusera på att minimera mina egna misstag.

Under de 1,5 år som har gått sedan Chippieh blev skåning har duon ägnat sig åt att lära känna varandra. Ebba berättar hur hon hittar knapparna mer och mer, framför allt i terrängen. Till stor del gäller det att låta den 17-åriga gentlemannen göra sitt jobb och att lita på honom.

– Han har så bra koll på allt och är så klok. Han lär mig mycket varje dag, både hemma och på tävling. Han har gett mig en bild av hur en riktigt bra häst ska kännas och det kommer jag att ha med mig för alltid.

Glad på tävling

Än så länge har Chippieh inga planer på att trappa ner och visar gärna för sin ryttare att han är på G inför terrängen genom att bjuda på en bockning eller två strax före start. Ebba gläds åt att se Chippieh vara så lycklig på tävling och hoppas att det håller i sig.

– Vi i teamet, bland annat jag, Sara och veterinär Staffan Lidbeck har en konstant dialog. Som det är nu kommer Chippeh absolut att vara med ett tag till.
– Med en så pass bra häst kan man inte utesluta att ha mästerskap i åtanke. Men, jag tar en sak i taget och väljer vilken tävling det blir härnäst i samråd med teamet.

Hemma i stallet har Ebba också 17-åriga Carlos, som har gått upp till nuvarande 4* klass, och tre yngre hästar. När hon inte tränar unghästar eller ger sig i kast med internationell fälttävlan är det något stillsammare aktivitet som gäller, nämligen studier på Lunds Tekniska Högskola.
– Jag är snart klar med mitt fjärde år och tar examen nästa vår.

Vad händer sedan på häst- och jobbfronten?
– Jag satsar på att hitta en lösning där jag kan arbeta som civilingenjör och ändå rida så mycket som möjligt. Planen är att fortsätta precis som nu med hästarna och jag har inga planer på att sälja någon av dem.