”Det lösgörande jobbet behövs varje dag”

I förra Stafettpinnen skickade dressyrtränaren Pernilla Andersson pinnen vidare till dressyrryttaren Rose Mathisen.

Vad ser du för för- och nackdelar med träns och kandar?
– Det är så individuellt. En del hästar gillar att gå med kandar men de flesta jag har haft tycker bättre om träns. Valfriheten tycker jag är lysande. I dag får vi välja i Sverige, och jag tror att det kommer att ändra sig internationellt också.

Hur mycket jobbar du lösgörande och hur mycket övar du rörelser på svårklasshästar?
– Det lösgörande jobbet behövs varje dag. Det är rätt ofta jag håller på med rörelser och får avbryta och lösgöra hästen i stället – det går hand i hand. Jag har ett par dagar i veckan när jag bara rider lösgörande.

Hur då avbryta och lösgöra?
– Det kan handla om att rida framåt eller att lägga in en skänkelvikning eller framdelsvändning och sedan återgå till samlande när allt är i ordning. Om hästen inte är eftergiven får du inte genomsläpplighet i kroppen och då är det omöjligt att samla.

Hur stor del av ett pass är lösgörande och hur stor del är samlande?
– Det är väldigt olika från häst till häst, en del är rätt lösgjorda i sig själva och behöver jobba samlande medan andra är stramare och behöver lösgörande arbete.

Vem skickar du pinnen vidare till?
– Jag skickar den till Nina Karlsson i Kalmar, GP-ryttare och snart färdig B-tränare.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2021.