Telatins teori

Etologen och forskaren Elke Hartmann stöter på allt fler hästägare som anser att det bara är belöning i form av godis, oftast i kombination med klicker eller klapp, som gäller när du ska träna din häst.
– Det är knappt så att vi får rida på hästarna. Det funkar inte att enbart använda positiv förstärkning, om vi vill fortsätta rida våra hästar eller leda dem säkert från A till B, säger Elke Hartmann.

– Om vi bara vill använda positiv förstärkning ska vi inte träna in tygel- eller vikthjälper, eller lära hästen att gå fint i grimman. Så fort vi ger en eftergift blandar vi in negativ förstärkning. Även om vi rider bettlöst och vill styra hästen på något sätt så är det negativ förstärkning vi använder. Jag tycker att alla hästar ska kunna de mest grundläggande signalerna, för säkerhetens skull. I praktiken är en bra kombination av både negativ och positiv förstärkning bäst.

Inlärningsteori bör användas mer, säger Elke Hartmann. För att föra ut hur den fungerar har hon bjudit in en riktig auktoritet på området, Angelo Telatin. Han står på golvet i stallet på Mälaren Hästklinik i Sigtuna och har fått tre ”problemhästar” att arbeta med. Åskådarna består av ett gäng hästveterinärer som blivit inbjudna.
– Om veterinärer blir bättre på det här kan de sprida ringar på vattnet till sina kunder. Dessutom bidrar det till ökad hästvälfärd samt minskad skaderisk, både för hästen och den som hanterar den. Jag brinner verkligen för att kunskapen ska komma ut, säger Elke Hartmann.

Arbetar med spruträdd häst

Temat för dagen är ”lågstresshantering av hästar i ett veterinärt sammanhang”. En häst som ska behandlas är livrädd för sprutor. Angelo Telatin har hästen i grimma, och grimskaftet trär han genom boxgallret medan boxdörren står halvöppen.
– Då kan jag ta mig ut om hästen tränger mig. Genom att ha grimskaftet genom gallret kan jag se till att hästen inte kan vända rumpan till, säger Angelo Telatin.

Hästen blir uppenbart stressad och rädd när sprutan kommer fram. I början vänjer Angelo Telatin hästen vid beröring på halsen. Så småningom är det beröring med sprutan som gäller. Hästen försöker ta sig loss och fly men sprutan flyttas inte förrän hästen står stilla. Då tas sprutan bort med en snabb rörelse, för att inte riskera att hästen hinner röra sig och därmed belönas för fel sak.
– Release, säger Angelo Telatin och visar med tydliga rörelser hur han tar bort sprutan.

I praktiken är en bra kombination av både negativ och positiv förstärkning bäst.

Elke Hartmann

Detta kallas även för negativ förstärkning av ett inkompatibelt beteende, vilket betyder att trycket tas bort omedelbart när hästen står stilla. Stillaståendet är oförenligt med oönskade beteenden som att tränga människan mot väggen eller sparka.

Mellan varven får hästen en godis, en metod som kallas motbetingning och som ska göra att hästen förknippar sprutan med något bra.
– I den här situationen får hästen inte godis som förstärkning precis när den gör rätt, utan som ett sätt att få den mer avspänd i situationen. Om jag hade tre armar skulle jag ge den godis i ögonblicket då den gör rätt.

Viktigt att inte släppa

När hästen vant sig vid sprutan kommer nästa moment – att vänja den vid de hårda klappar som veterinärer gör på stickstället. Hästen blir rädd igen, vilket kallas ”extinction burst”. I det läget är det viktigt att inte släppa eftersom det handlar om en kort tid innan beteendet åter blir bättre.
– Många blir kanske tveksamma i hanteringen och känner sig elaka, men det är bättre med tio minuters stress en gång än ett halvår av rädsla, misstänksamhet och frustration. Snart har hästen vant sig vid klapparna eftersom beröringen bara tas bort i rätt ögonblick, det vill säga när hästen är stilla, säger Elke Hartmann.

Det tar cirka tio minuter att få hästen van vid sprutan. Veterinären som tagit med hästen och hästens ägare tror knappt sina ögon.
– Det gäller att aldrig släppa förrän hästen stannat till, tipsar Angelo Telatin.

Något som kan vara svårare är om det handlar om till exempel öron, som sitter högt upp, eller bakben, som kan vara farliga. Därför är Angelo Telatin inte säker på att han ska klara nästa häst, som har ”fobi” för ögondroppar.

Det gäller att aldrig släppa förrän hästen stannat till.

Angelo Telatin

Men även den vänjer sig vid beröring på ögonen och så småningom vid droppar av koksalt i ögat.

Det blir också en teoretisk föreläsning för veterinärerna.
– Visst ska man alltid kolla att det inte är fysiska problem som orsakar olika beteenden, men ofta är det i stället ett inlärt beteende, säger Angelo Telatin.

Förstår inte vad piskan betyder

Han visar en film på en häst som bockar. Ryttaren använder en pisk för framåtdrivning, men hästen bockar i stället. Ryttaren tappar balansen – och piskan slutar nudda hästen.
– Då lär sig hästen att den slipper piskan när den bockar (negativ förstärkning). Det är så många hästar som inte vet vad piskan betyder, de blir bara oroliga och stressade. Se till att ta bort signalen när hästen går framåt och inte när den sparkar bakut.

Hästarna har bra minne och lär sig oavbrutet, oavsett om vi är medvetna om det eller ej. Problembeteenden kan alltså vara inlärda från människans omedvetna signaler och/eller fel timing av belöning.

Ett exempel är hästar som reagerar när sadelgjorden dras åt. Om hästen hugger i luften eller vänder huvudet mot människan stoppas åtdragningen – och det oönskade beteendet förstärks.

Mänskligt ljud kan ha olika betydelser

I sin träning använder Angelo Telatin en klicker.
– Går det inte att använda ljud som görs med munnen, undrar en av veterinärerna.
– Problemet är att vi kan göra så många olika sorters ljud med rösten. Vart och ett kan ha olika betydelse för hästen, svarar Angelo Telatin.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2022.