Krönikören: Hästvälfärd är så mycket mer än vård

Nummer 2 av Ridsport handlar om välfärd, hästvälfärd. Lätt att säga, svårt att definiera, så mycket kan läggas in i det.

På humansidan menar man med begreppet välfärd väl mest sjukvård och äldreomsorg, men i hästvärlden är det så mycket mer. Där är det ju djur det handlar om, djur som inte kan säga hur de mår eller känner, hur de skulle vilja ha det eller var de har ont.

En stor skillnad mot humanvälfärd är också att inom djursjukvården slipper man långa vårdköer. Här tar det inte ett halvår att få tid för operation och inga patienter behöver ligga i korridorerna.

Det är ett stort hot mot djurvälfärden.

Det positiva är att humanvård (nästan) inte kostar något. Inom djursjukvården finns ett villkor: har man inte tillräckligt bra försäkring på sitt djur, då finns risken att djurägarens ekonomi hindrar vårdapparaten från att kunna dra i gång. Det är ett stort hot mot djurvälfärden.

Välfärd för djur, läs hästar, handlar dock inte enbart om sjukvård, det vill säga veterinärbehandling. Det inbegriper mycket mer. Så mycket mer att det finns folk som gör business av att sälja behandlingar och produkter utan att det finns vetenskaplig underlag. Ett diplom från en (webb)kurs, ett pulver i en färgglad burk,  tyvärr är det alltför många som köper.

Det som borde sälja bäst är kunskap. För med kunskap kan man ställa de rätta frågorna. Och med kunskap kan man slippa göra fel och på så sätt förebygga att det blir skador på hästarna. Lyssna på de erfarna, de som varit med länge och som vet. Lyssna på forskare, läsa och ta in.

Jag växte upp i storstan och började mitt hästliv på ridskola. Vi snackar sextiotal. Hästarna stod i spiltor och vi elever fick inte gå in i stallet förrän det var dags för lektion och då stod hästarna färdigsadlade och tränsade. Hästarna kunde gå fyra lektioner om dagen, några hagar fanns inte. Det var ingen som ifrågasatte något då, det var så det var.

Även under de efterföljande decennierna i min hästvärld var allt ”enkelt”. Man gav minst fem kilo kraftfoder (ofta ren havre). Var hästen halt väntade man några dagar tills hästen inte haltade längre och sedan red man bara på. Om hästen rev när den hoppade lärde man sig hur man skulle barrera den. För att bara ta några exempel på hur man tänkte och gjorde.

Vill vi våra hästars bästa är kunskap den bästa behandlingen.

Tack och lov har tiderna förändrats och vi vet så mycket mer om hästen och om hur vi ska ta hand om den. Nu är snarare problemet att vi älskar ihjäl våra djur. Vi vill dem allt väl, men vi gör fel.

Så än en gång, vill vi våra hästars bästa är kunskap den bästa behandlingen.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.