Duktiga unghästar

Först har vi Rumpel (Rumpeltiser egentligen, ni vet en utav katterna från musikalen Cats! Martin och Sophias döttrar ÄLSKAR den musikalen så han blev döpt från den). Han är en 5-åring som fram till ett år sedan sprang på banan. Han fick tyvärr sluta för han sprang inte fort nog. Tro mig, i mina ögon springer han fort nog!

Efter fyra veckors hårt arbete har jag nu fått honom att lugna ner sig så mycket att alla här frågar mig vem det är jag drar in från hagen, istället för att veta att det är Rumpel som galopperar på stället brevid mig in!
Det går nu även att longera honom och han är inte bara duktig i fem minuter, utan nu är han mest superduktig hela passet. Skulle han bli spänd och rädd för något så slänger han sig inte bara iväg utan han lyssnar när jag ber honom att gå framåt igen!

Idag så kom en av våra kunder inkörandes och parkerade brevid arenan. Att bilen kom för att parkera var inte så farligt, men att den körde på löv som prasslade var jätteläskigt. Så han stack iväg i några bocksprång, MEN stannade kvar på volten istället för att bara dra i full fart fram och iväg från mig.

Så det ser jag som en väldigt stor utveckling. Imorgon ska jag börja longera honom och sen får Soph hoppa upp på honom en sväng. Vi har ridit honom förr, men inte så regelbundet och vi har inte riktigt listat ut honom, men nu, nu har jag den där magkänslan som säger att han är redo. 🙂
 
Den andra hästen jag är riktigt stolt över är Blue. Blue är en typisk australisk busch pony. Det innebär att man har inte riktigt har handskats med honom på rätt sätt eller tillräckligt ofta, så när han kom till oss var han livrädd för allt och alla. Nu kan vi ta på grimman utan att han håller på att dö, ta på och av täcket i hagen utan att ha någon grimma på. Man kan leda honom runt hela anläggningen utan att få en 500-kilos häst i knäet som försöker att ta skydd från världen runt om kring honom.

Han är en superstjärna att longera, sätter inte en fot fel och nu när man enkelt kan ta sig till arenan utan att stanna 100 gånger på vägen dit för ditten eller datten gör det ju det hela mycket bättre och lättare också för den delen. Han är inriden, men de som skötte inridingen har inte riktigt gjort det på rätt sätt.
Vi tror att de bara har slängt på sakerna och sen hoppat upp och eftersom han är en orolig själ så tror vi även att han har bockat iväg och förknippar sadel med något som är farligt och gör ont. Så vi har bestämt oss för att göra om allt och göra rätt! Det börjar som sagt ge betalt. Magkänslan säger dock att han behöver mer tid med arbete från marken innan vi hoppar upp på honom.
 
Idag satt Soph dock för första gången på en av hennes inridningshästar. Ett stort 3-årigt sto med väldig stor egen vilja som tycker att man ska göra allt hennes sätt och inget annat sätt! En av tjejerna kom uppspringandes till mig och bad mig komma ner till Soph med hennes hjälm. Jaha, tänkte jag, då säger hennes magkänsla att det är dags att hoppa upp för första gången.

Rafinny som stoet heter, tyckte att det var konstigt att Soph hoppade upp och hängde och hoppade ner igen och upp och ner. Stod helt still hela tiden och var även duktig när jag ledde henne runt och Soph bara hängde där. Det hela slutade med att Soph hoppade ner och sa att jag hoppar upp en gång till och denna gång så ska jag ta benet över och sitta på henne. Så vi gjorde det några gånger och sen så gick vi runt i arenan med mig som ledare. Hon uppförde sig exemplariskt så ägarinnan kommer säkert att vara lyrisk när hon kommer ikväll för att handskas med henne! Sa att hon var stor – hon mäter redan som 3-åring runt 176 cm och Soph hoppar upp på henne som om hon vore en liten ponny…

Är förresten svinkallt här på morgnarna och nätterna. Värst är nog ändå morgnarna. Dels för att jag har ett element i mitt rum och det står på under natten på låg värme, men vi kan inte ha elementet igång i vardagsrummet/köket för det använder gas och jag är livrädd för att det ska explodera. Så det använder vi bara om vi är där och kan hålla koll på det.

Men visst låter det konstigt att frysa i Australien. Under dagarna är det allt från 18-25 grader men dagar som idag är jättekalla för det blåser och alla ni som bor i Skåne eller någon gång har bott i Skåne vet hur fruktansvärt kallt det är där under vintern just för att det blåser.
Lite samma sak här fast vi får inte snö och minusgrader. Kan dock vara frost om morgnarna när det är en riktig kall vinterdag/natt. Vill man slippa detta får man bo i Queensland eller norra Australien för där är det varmare än här – sommar som vinter!

Igår tog vi några bilder för vår nya hemsida som är under uppbyggnad. Bilden är från igår och det är jag och Sophs hingst Charlie efter Cassini 2 som ni ser på bilden. Fotograf var Reane Robinson och jag är väldigt impad av henne för att få mig att se bra ut på bild är inte lätt!
Och jag absolut ÄLSKAR denna bild för det ser ut som om någon har ställt värsta Carola fläkten framför oss och jag som barn bara älskade Carola!