Tillbaka till grunderna med Angelica Augustsson Zanotelli

Hoppryttaren Angelica Augustsson Zanotelli bor i Belgien där hon och hennes man driver ett tävlingsstall med försäljning och utbildning av hopphästar. I samband med SWB Equestrian Weeks och Breeders Trophy var ryttaren på Sverigebesök som testryttare och höll dessutom i en clinic. Där delade hon bland annat med sig av sin träningsfilosofi och hur hon tränar sina hästar till vardags på hemmaplan.

– När vi får elever hem till oss händer det att de blir förvånade över vårt enkla sätt att träna. Många tror att det måste vara speciella träningar när man kommer upp på en viss nivå, att det krävs för att man ska kunna hoppa stort. Men det är inte så vi jobbar eller det vi tror på. Vi hoppar sällan högt hemma. Vi hoppar en hel del gymnastikövningar och det blir mycket ridning över bommar på marken. Det som vi hela tiden kommer tillbaka till är grundridning och ”the basics”, säger Angelica.

Bjudning och fokus på uppvärmningen

Fyra ekipage drillades under eftermiddagen. När hästarna var uppvärmda och hade fått bekanta sig med arenan en stund var det dags för galopp över bommar.

– I markarbetet tänker vi först och främst att hästen ska gå framför skänkeln innan vi gör någon form av samling. Hästen behöver först jobba på framåt innan vi kan ta tillbaka den för mer samlande rörelser. Vi vill samtidigt att det ska vara en avspänd galopp även om vi tänker framåt, speciellt om det handlar om en häst som är mer åt det hetare hållet.

– I uppvärmningen vill vi komma till den punkten att hästen har fokus på ryttaren istället för på allt runtomkring. Om hästen är lite spänd och tittar mycket på omgivningen så brukar jag gör några volter eller rida i ”åttor”. Jag ser till att det hela tiden händer något, men att det är lätta uppgifter för hästen att lösa. Med hjälp av volten böjer hästen lite lätt på kroppen vilket kan leda till att anspänningen släpper och de slappnar av.

– I uppvärmningen tänker vi också på att ha en rak häst. Vi vill ha hästen framför skänkeln, in i handen för att sedan kunna få den fram, tillbaka, till höger och till vänster. Det kanske låter simpelt, men i slutänden är det ju detta som vi vill ska fungera.

Hon menar att man inte behöver tänka speciellt mycket på hästens form i detta skede, eftersom detta kommer lösa sig efterhand.

– Folk pratar ofta om det här med att gå på tygeln, om hästen ska ha en böjd hals. Prio ett är att hästen går framför skänkeln in i handen. Fortsätter man på det sättet så kommer hästen hamna i form av sig själv. De får då en mjukare form och väljer också att stanna där för att det blir bekvämt, säger Angelica.

Reglera galoppen

Den första övningen bestod av fyra bommar på marken på en rak linje längs med långsidan. Utmaningen låg i att reglera antalet galoppsprång mellan bommarna. Ryttarna fick träna på att rida på både fyra, fem och sex galoppsprång på samma avstånd mellan bommarna.

– Fokus ligger här i att hitta en lugn och avspänd galopp över bommarna där alla galoppsprång ser normala ut. Med det menar jag att sprången inte ska se alltför långa eller korta ut mellan bommarna, utan att det ska flyta på naturligt oavsett om man går på fyra, fem eller sex språng däremellan, förklarar Angelica.

Övningen kan man sedan ha användning av även när hindren blir större.

– På det här sättet lär vi oss att reglera språnget om man har en lång eller kort distans till ett hinder. Den här övningen gör hästarna lyhörda på våra hjälper. Se till att ha ett jämnt flyt framåt och sitt lugnt i sadeln.

– När vi ökar galoppen från fem till fyra galoppsprång så vill vi inte rida iväg och tappa kontrollen. Vi vill bara försöka länga ut steget, öppna upp galoppen mer och få helt normala språng.

Att rida an mot en bom bör göras på samma sätt som mot ett hinder, menar hon.

– I anridningen till hindret vill vi egentligen göra så lite som möjligt. De två sista galoppsprången innan avsprångspunkten vill vi vara färdiga och ge hästen hindret. Samma tankesätt ska vi ha när vi galopperar över bommar. Ju mer du gör direkt i landningen efter ett hinder eller en bom, desto mindre behöver du göra i anridningen till nästa hinder. Då slipper vi störa hästen i anridningen.

Gymnastikövning

Något annat som Angelica tränar en hel del hemma är olika gymnastikövningar. Nästa övning bestod av en linje med ett kryss följt av ett galoppsprång fram till ett räcke.

– Jag tycker om att jobba med linjer av flera anledningar. Det finns så många olika saker man kan träna på då. Dels så blir hästarna bekväma med kombinationer. Man kan ha bommar framför eller efter hindret och lägga extra fokus på att träna på ryttarens position i sadeln.

– Ibland händer det att hästen blir för snabb genom linjen. Tänk då på att vi vill att hästen tar god tid på sig. Kom in i trav eller galopp, landa i balans och ta ett hinder i taget. Sedan vill vi på ett trevligt sätt komma tillbaka till trav, gärna innan vi svänger vid väggen. Var lugn i anridningen till hindret och följ mjukt med.

Unga hästar ska hoppa hållbart

När det kommer till unga hästar är det inte de största sprången som imponerar på Angelica.

– Jag tycker inte att den unga hästen behöver hoppa jättehögt och imponerande med en massa tryck över hindret varje gång man tränar. I slutänden blir det en hållbar häst om de kan hoppa så högt som det behövs, precis över bommen räcker. För den framtida hållbarheten är det mycket bättre att unghästen får ett mjukare språng och lär sig att använda kroppen på rätt sätt.

Mjukt och följsamt

Träningen avslutades med att ekipagen fick hoppa en liten bana med fokus på både linjer och böjda spår.

– När vi hoppar bana tänker vi också på att hoppa ett hinder i taget. Det handlar inte om själva hindret i sig, utan hur du kommer dit och att ni är i balans, säger hon.

– Försök att hitta en trevlig distans till hindret, men få inte panik om det blir fel. Lägg en volt och rid an igen. Det är lätt hänt att man ger för stora hjälper om man blir stressad och det blir fel. Men tänk på att hästen svarar bättre på mjuka hjälper.

– Vi vill vara mjuka i handen och följa med. Men en mjuk och följsam hand är inte samma sak som att bara släppa allt. Det kan istället bli en osäkerhet hos hästen. Vi vill fortfarande ha en lätt kontakt och skapa trygghet för hästen. Vi kan känna hästens mun men på ett mjukt sätt. När jag ser en ryttare så vill jag inte se handen röra sig, den ska vara lugn och stilla. Vi vill ha en lätt kontakt i munnen, men vi vill samtidigt undvika att ryttaren håller balansen i handen.

Het eller okänslig häst?

Även om grunderna är desamma så kan ryttaren behöva anpassa sina hjälper efter den häst man sitter på.

– Med en het häst kan det vara svårt att hålla om ordentligt med benen i början, men de kan också vänja sig vid det. Många gånger är det så att ju mer ben du kan ha på en het häst, desto lugnare blir dem. Kan du hålla om och komma nära en het häst så blir de lugnare när de upplever att ryttaren sitter mer still. Det handlar inte om tryck, men att ryttaren håller om med benen.

– Det är med den känsliga hästen som man ska försöka komma om med benen. När det kommer till den mer lata och lite okänsliga hästen försöker jag istället ha så lite ben som möjligt. Detta eftersom du vill göra den mer lata hästen känslig och uppmärksam för dina hjälper. Ge en hjälp och ta sedan bort den.

Blir aldrig fullärd

– Du ger många signaler med din sits när du rider, kanske även signaler som du inte vet om att du ger. Titta på filmer på dig själv när du rider och analysera. Rör sig mina händer? Hur sitter jag i sadeln? Vad måste jag göra bättre? Jag sitter ofta och studerar filmer av mig själv i sadeln och ser då vilka signaler jag ger till hästen.

– Bara för att man kommer upp till en viss nivå betyder det inte att man ska sluta förbättra sig själv eller sluta träna på grunderna. Allt handlar om lydnad, rakhet och grundridning. Du måste alltid gå tillbaka till dig själv som ryttare och fundera på vad du själv kan förbättra. Det kvittar vilken nivå du rider på, det är likadant för alla, säger Angelica.