Hästnäringen hyllas i Scandinavium – men glöms bort i politiken

Ytterligare en gång har Gothenburg Horse Show genomförts på ett fantastiskt sätt. Världseliten samlas i Scandinavium, läktarna fylls och hästsporten får – för en stund – det strålkastarljus den förtjänar.

Men det ger också anledning till en större reflektion: hur ser vi egentligen på hästnäringen mellan de där publika ögonblicken? Hästnäringen i Västra Götaland som omsätter miljoner och bidrar till folkhälsan. Men den fortsätter beklagligt nog att vara förbisedd av de allra flesta.

Inte för att den är unik i sin problematik — utan för att den är ett av de tydligaste exemplen på hur vi som samhälle fortfarande missar att se landsbygdens näringsliv i hela sin bredd.

Hästföretag är ofta små. De drivs i oproportionerligt hög grad av kvinnor och finns i kommuner och bygder där varje arbetstillfälle räknas — inte bara för den enskilda verksamheten, utan för hela det lokala ekosystemet av service, infrastruktur och livskraft. En ridskola eller en travtränare är sällan bara ett företag. Det agerar som nav och blir en av anledningarna till att ett litet samhälle har underlag för en mataffär, en förskola eller en bensinstation.

Det är precis den typ av företagande vi måste värna. Ändå möter hästföretagarna ett regelverk som inte riktigt vet var det ska placera dem.

De faller mellan stolarna i skattelagstiftningen. De har begränsad tillgång till de stödsystem som finns för jämförbara lantbruksnäringar. Bygglov och strandskyddsregler är utformade utan hänsyn till deras verksamheter. Och i de bredare politiska samtalen om gröna näringar, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning — lyser de ofta med sin frånvaro.

Resultatet är att företagare som brinner för sin verksamhet lägger alldeles för mycket tid på att förstå och navigera ett system som inte är byggt för dem. Det är tid som borde gå till att utveckla, anställa och investera.

Hästnäringen är således ett symptom på en större strukturell fråga: Hur bra är vi egentligen på att utforma politik och regelverk för de delar av näringslivet som inte passar in i de etablerade kategorierna?

Lantbruket har till viss del sin logik. Industrin likaså. Tjänstesektorn också. Men det gröna, blandade, ofta kvinnodrivna och landsbygdsförankrade företagandet — det som kombinerar produktion, upplevelse, hälsa och lokal service i ett — det kräver ett annat sätt att tänka.

I Västra Götaland har vi alla förutsättningar att vara ett föredöme här. Vi har bredden — från storstadsregion till glesbygd, från högteknologisk industri till gårdsföretag. Vi har också ett politiskt ansvar att faktiskt använda den bredden, och inte bara prata om stad och land i valtider.

Det räcker inte att säga att vi värnar landsbygden. Vi måste också visa det i hur vi utformar regler, stödsystem och offentlig upphandling — så att de näringarna som bär upp landsbygden faktiskt ges samma spelregler som andra.

Peter Heie, ordförande i Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund