Dinathia tillbaka efter skadeåret – OS-drömmen lever

Det var i tyska Mechtersen som Dinathia (HANN sto f -16 e Diacontinus-Natiello xx, uppf Werner Kaiser, äg Sara Algotsson Ostholt och Chevau AB) i helgen gjorde sin första start sedan augusti förra året. Den internationella korta tvåstjärniga klassen var dessutom stoets första tävling överhuvudtaget i år.

– Hon hade inte gått någon hopptävling, ingen dressyrtävling, ingenting. Så jag satsade allt på ett kort och såg det som en träningshelg. Daisy var väldigt, väldigt laddad. Jag visste ju att hon skulle vara det, men vi behövde komma ut och rasta av oss lite, säger Sara Algotsson Ostholt om sitt nu 10-åriga skimmelsto.

Från noll till 200

Sedan hon satt upp på Dinathia för första gången och kände kraften i galoppen har Sara tänkt att stoet inte har några begränsningar för hur långt hon kan nå. Därefter har hon bland annat vunnit Bundeschampionatet som 6-åring. Men det senaste året har mindre skador avlöst varandra. Efter ett års frånvaro från tävlingsbanorna blev det därför lite väl exalterat redan i dressyren.

– På framridningen var hon först väldigt avspänd, men plötsligt var det som att vi stod i startboxen till terrängen. Och så blev det inne på dressyrbanan också, säger Sara och konstaterar att resultatet därför inte blev något att skryta om.

Hon har tidigare liknat Dinathia vid en Ferrari, och den beskrivningen håller fortfarande.

– När man kör en Ferrari och den lägger in växeln för 200 från noll, då gäller det bara att hänga med och hålla i sig.

I terrängen var de felfria på hinder men samlade på sig 14 medvetna tidsfel. Det gav till slut en 33:e plats bland 51 startande.

Skyndar långsamt

Resultatet var heller inte det viktiga den här gången. Efter det långa tävlingsuppehållet handlar hösten framför allt om att Dinathia ska komma tillbaka i form. Ytterligare en start är planerad i slutet av oktober innan säsongen är över.

– Nu har vi i alla fall kommit så långt att vi har gjort vår första start. Men det gäller att ha lite is i magen också. Man får helt enkelt backa bandet och börja om lite.

Medan Dinathia har rehabiliterats har Sara haft fullt upp hemma i stallet, där listan över yngre hästar har blivit allt längre.

– Det senaste året har varit väldigt annorlunda när jag inte har haft någon häst på högre nivå. Jag har ridit väldigt mycket unghästar i stället, fler hästar än jag någonsin har ridit tidigare.

– Att styra emot fyrstjärniga terränghinder har jag inte gjort på ett tag, så jag kommer säkert att känna mig ringrostig när jag väl ska göra det igen. Men det gäller bara att träna och komma igång.

Bland hästarna bakom Dinathia finns 6-årige Dialux, som Sara och maken Frank Ostholt själva har fött upp. Han var placerad i internationell tvåstjärnig klass i början av augusti.

– Han hoppar väldigt trevligt och är ganska cool, men inte så mycket Ferrari som Daisy. Men det är kanske lite enklare också i långa loppet, konstaterar Sara, som nyligen även fått in en 9-åring och en 5-åring från en hästägare.

OS finns kvar i planen

I höst återstår en start på lite lägre nivå för Dinathia, innan siktet är inställt på att ta sig tillbaka till högre höjder nästa år.

– Det är klart att jag gärna vill vara med och fightas igen. Daisy behöver gå en lång tävling nästa år för att kvala för 2027 och även året efter. Det vore smidigt att få till det på våren, så har man det med sig i ryggsäcken.

Året efter är 2028. Då avgörs OS i Los Angeles, och Sara gör ingen hemlighet av att ännu ett OS finns med i tankarna.

– Ja, det är klart. Det är sådant som tar en genom vardagen här hemma med alla unghästar.

Hon har dessutom varit med om en snabb resa mot ett OS tidigare.

– Wega gick ju sitt första mästerskap på EM 2011, före OS i London där det blev silver, så jag hoppas att det blir likadant nu då, med nästa skimmelsto, säger Sara och skrattar.