Överdomaren: ”Man måste kunna uttrycka sig diplomatiskt”

Sandra Henningson skickade stafettpinnen vidare till överdomaren Marie Jönsson Schelander. Frågan löd:

Du är överdomare och står på regniga tävlingsplatser i tolv timmar i sträck – hur orkar du vara så glad?
– Jag älskar tävlingar! Det är så roligt att se alla dessa ekipage. Jag har själv varit med om detta med barnen och det är så roligt att se att folk fortsätter. Hästar är en ett sätt att leva.

Blir du aldrig trött på jobbet?
– Nej. Men jag vet ju att efter en regnig kall dag kommer jag att ha frusit halvt ihjäl mig. Man får klä på sig, det är bara så.

Vad är bäst med att vara överdomare?
– Jag är inte aktiv i någon klubb längre men har ändå kontakt med hästvärlden och får vara i kontakt med de här vansinnigt roliga momenten.

Och vad är svårast?
– När jag ska ta beslut där barn och föräldrar tycker olika. Ibland kan föräldrar säga ”jag tycker du ska tävla”, medan barnet är mer tveksamt. Men ofta brukar det lösa sig bra, barnet säger ”jag har ont i axeln” och då kan jag säga att barnet inte ska tävla i dag. Jag brukar citera Rodrigo Pessoa, han sade ”den här tävlingen är en förberedelse för nästa tävling”. Det finns också en framtid, allt hänger inte på en tävling.

Vilka egenskaper måste en överdomare ha?
– Man måste kunna uttrycka sig diplomatiskt men ändå få sin vilja igenom.

Marie Jönsson Schelander skickar pinnen till den unga tävlingsryttaren Ellis Oscarsson.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2023.