Lovisa Munter, 33, har jobbat som internationell hästskötare i många år. Sedan 2020 hos hoppryttaren Bertram Allen, Irland. Bakom det irländska hopplaget vid VM i Aachen står tre svenska hästskötare, här kan du läsa mer om dem.
Nu får Ridsports läsare följa med hela vägen in bakom kulisserna.
I premiärinlägget av Groombloggen tar Lovisa Munter oss med till VM-bubblan i Aachen. Och det här är bara början, i kommande inlägg får vi följa med rakt in i vardagen som hästskötare till en av världens mest framgångsrika hoppryttare.
Vad vill du veta om livet som internationell groom?
Följ med oss in i VM-stallarna!
Stallarna i Aachen är väldigt bra, även om det så klart blir lite trångt när många människor och väldigt mycket utrustning ska få plats runt varje häst. Men det är bara att göra det bästa av situationen, hålla ordning på sina saker och samsas om utrymmet.
En stor fördel är stallrestaurangen, som både är bra och har öppet länge. Det går dessutom alltid att köpa mat för takeaway, vilket gör stor skillnad när man jobbar på tider som kan vara ganska svåra att förutse.
På torsdagskvällen ordnades en groommiddag, vilket var väldigt trevligt. FEI har generellt blivit mycket bättre på att arrangera saker för oss hästskötare och det uppskattas verkligen. Min personliga höjdpunkt under VM var dock kanske att det fanns kaffe på stallkontoret hela dagarna! Otroligt smidigt när man inte har tid att lämna stallområdet.
Jag bodde själv i vår lastbil, men de små husen som ordnats åt hästskötarna kändes åtminstone som ett steg upp från VM i Herning. Där erbjöds ganska sunkiga husvagnar till dem som inte hade eget boende. Jag hade fortfarande gärna sett att hästskötarna fick egna boenden i stället för att behöva dela, men tyvärr ser det ut så på nästan alla tävlingar där arrangören står för boendet.
VM-packningen – vad följer med?
När man åker till ett mästerskap följer det så klart med en hel del saker. I vår packning fanns bland annat en hel påse med ice boots och zinkbandage. Man fick inte ta med en egen frys utan behövde använda tävlingens fryscontainer – som tyvärr inte höll kylan särskilt bra.
Utöver det hade jag med ryggsäck, tvättpåse, pall, grep och alla de där produkterna man inte vill stå utan: lera, babypuder, liniment och arnika. Det blir snabbt en hel del, även om man försöker packa smart.
Hur broddar man för Aachens gräsbana?
Den legendariska gräsbanan i Aachen är en upplevelse i sig, men också en utmaning – särskilt när det regnar och blir halt.
Vi är normalt sett ganska enkla när det kommer till broddar. Vi har en uppsättning för hårt underlag, en för ”normalt” och en för regn eller mjukare mark. Den här veckan var det faktiskt lite klurigare än vanligt.
Jag pratade med Jessica Kürten, som beskrev underlaget ungefär som ”mushy on top and solid underneath” – mosigt ovanpå men hårt under. Jag frågade också Denis Lynch vad han skulle välja till Rex, som är stor och inte den allra kvickaste hästen. Hans råd var att sätta en teleskopbrodd på utsidan bak och välja lite större broddar fram än vi normalt använder.
Det fungerade toppen och vi hade faktiskt inga problem alls med underlaget!
I nästa blogg får ni hänga med hem i vår vardag! Mejla gärna era frågor till tips@tidningenridsport.se.
Hälsningar
Lovisa
Följ Ridsport på