Clinic
15 maj 2017 14:45

Dressyr på norska: ”Håll det enkelt”

Per Waaler är den norske dressyrryttaren som har tagit flera hästar till internationell nivå och utvecklat ett eget, framgångsrikt system för träning, utformat helt och hållet på hästens villkor. Han vill ha ett mer empatiskt förhållningssätt till tävlingshästar än vad han anser är norm – det delade han med sig av på sin clinic.

Dressyr på norska: ”Håll det enkelt”
Per Waaler höll clinic och hade med sig sin Welba, som kallas Wilma. Han visade henne på bettlöst huvudlag.

Per Waaler har figurerat i media de senaste åren, och uttalar sig gärna om hästens välfärd på tävlingsbanan. Per har aktivt drivit frågan om bettlöst tävlande och har själv startat Grand Prix på sidepull, utom tävlan. En mulen majdag höll han clinic på Bulycke Ryttarförening i Torslanda utanför Göteborg.

På många clinics tar tränaren kända eller okända ekipage till sin hjälp för att demonstrera sin filosofi, men Per väljer att själv rida och berätta. Dagens första häst är hans eget sto, 13-åriga Wilma, som han visar på ett bettlöst huvudlag. Wilma, vars officiella namn är Welba, kom som 5-årig problemhäst till Per och det visade sig att bettet var det största problemet, på bettlöst huvudlag visade sig hästen fungera utmärkt.

 
Per red först sin egen Wilma och visade Grand Prix-rörelser på bettlöst huvudlag.

– Jag vill ha en häst som är ambitiös och vill hitta lösningar, berättar Per medan han värmer upp Wilma.
– När vi sätter oss på hästen är det ryttarens skyldighet att göra det så bekvämt som möjligt för hästen. Hur hästen sedan bär halsen är ett resultat av hästen naturliga balans, inte på grund av tvång.

– För att hästen ska gå på tygeln måste den acceptera ryttaren och ryttarens inverkan. En jämn kontakt på båda tyglarna med en jämn bjudning, vilket innebär att hästen är redo att gå framåt när ryttaren ber om det, och aktiviteten utgår från hästens hjärna. Först då kan jag få balans och självbärighet och detta är grunden för att rida hästen i balans på tygeln.
– För att inverka korrekt kan jag bara ge en hjälp i taget och ge hästen en chans att reagera på den hjälpen innan jag ger en ny hjälp.
– Jag ska kunna ge efter på handen i en mellantrav eller i en övergång utan att något händer med formen eller balansen.

Aldrig rida hästen trött
Per illustrerar genom att rida 37 byten i varje språng runt fyrkantspåret för att sedan länga ut formen, innan han kortar tyglarna igen och går in i en piruett. Nyckeln är att hästen hela tiden får hjälp att hitta sin balans och inte utsätts för tvång.
– Jag måste alltid ha tillräckligt bra balans i varje rörelse för att kunna ge efter på innerhanden, säger Per och gör just det i en galoppsax.

– Jag vill aldrig rida hästen trött, säger Per. Då har jag ett bättre utgångsläge nästa gång jag ska rida, för hästen har med sig en bra känsla från detta ridpasset.
– Hur får du hästen beredd och uppmärksam på dina hjälper, kommer en spontan fråga från publiken?
– Genom att arbeta med att renodla hjälperna, göra hästen uppmärksam och ge allt mindre hjälper. Jag måste motivera hästen och få hästen uppmärksam på mig. En häst som bjuder fram är alltid redo att gå fram. Aktiviteten kommer från hästens hjärna som tänker framåt, den ska inte komma från sporren. Korrektion och belöning är mina hjälpmedel.  

Etablera förhållandet
En lektionshäst gör entré, Gloriant är en åttaårig holländsk import som gått i ridskolan sedan november. Per har bett att få rida hästar med problem eller svagheter och denna häst är lite oliksidig och har svårt att fatta höger galopp. Dessutom har hästen lite humör och tycker om att få som den vill.
– Jag har en jämn kontakt i munnen, men jag känner att hans bjudning är lite tveksam. Men det är helt okej, jag hade också varit lite skeptisk. Per skrittar runt och känner in hästen.

– En häst som är i balans känns mjuk, som att lyfta armen på en sovande bäbis.
– Nu ser jag hans högra öga på det raka spåret. Det är inte för att jag vill ställa till höger, utan för att här vill han ha sitt huvud för att jag ska kunna ha en jämn kontakt på båda tyglarna just nu.
– När ryttaren och hästen har etablerat ett förhållande, blir hästen mer följsam och förtroendefull. Det är som att få en kram, bara om kramen kommer från någon du tycker om gör den dig nöjd och varm. Om det är en tvångskram ger den dig inte positiva känslor. Så det första jag måste göra är att etablera en relation och tala om att jag inte är ute efter en konflikt.


Per red själv alla hästar. Här den holländske valacken Gloriant med ridbarhetsproblem.


Steg för steg spände hästen av och började söka kontakten med handen.

Efter en stund i skritt följer trav och Per rapporterar oupphörligen vad han känner i sadeln. Det är tydligt att hästen förväntar sig att det kan bli obehagligt när han börjar trava. Men ryttaren ger sig inte in i någon dispyt utan väntar ut hästen som svara med att frusta, börja andas och så småningom släppa ner halsen, söka kontakten och svinga genom ryggen. Efter 20 minuter kommer galoppen, först i det lättare vänster varvet och sedan i problemvarvet utan problem.

Gör det bekvämt för hästen
Nästa lektionshäst är ett 10-årigt sto från Tyskland vars problem består i att hon är för känslig och mycket ambitiös.
– Även om alla hästar är individer så är det mycket som är sig likt och som återkommer. Mitt jobb är alltid att göra det bekvämt för hästen. Jag måste kunna sitta i balans utan att behöva hålla mig fast med händerna. Jag får inte ha några tankar i mitt huvud som stör mitt kroppsspråk.

Känner in
Per följer samma mall som tidigare och skrittar runt för att känna in den nya hästen under honom, medan han pratar och skämtar.
– Jag är född samma dag som Donald Trump, skämtar han. Så om någon frågar så säger jag inte att det var ganska få människor här i dag. Jag kommer säga att ”here is a tremendous amount of people, 3000 at least”.

När stoet så småningom släpper ner garden, frustar och sänker halsen, blir det samma arbete i trav. Hästen vill gå med halsen utåt höger i vänster varv och så får den gå till den är redo att ta stöd på båda tyglarna.
– Hur svänger jag en häst i balans? Jo, genom att den accepterat yttertygeln.
– Att bemöta en spänd häst med våld eller inspänningstyglar är som att slå sönder oljelampan när den lyser I bilen och sedan köra vidare. Ingen långsiktig lösning alltså. Pers liknelser manar till både skratt och eftertanke.

Den tredje och sista hästen för dagen är en svensk välutbildad 16-årig valack som efter ett frambensbrott har lite svårt med stelhet och oliksidighet.
– Som lärare får jag aldrig skrämma eleven. Som ryttare kan jag inte klappa mig till ett resultat men jag kan klappa mig till ett bättre förtroende hos hästen.
– Det känns som om vänstertygeln sitter fast i betong. Han är högersvag, det är vanligast, och känner sig bekväm i den här positionen just nu. Så småningom släpper blockeringen i vänster sida, han börjar andas och jag kommer kunna rida honom rakare. Men det kommer ta sin tid, avrundar Per Waaler.

Att inte stressa fram resultat med genvägar och tvång, utan att arbeta med små hjälper och en kommunikation som bygger på tillit och acceptans är en del av hemligheten. Inget nytt under solen alltså.

Per Waalers budskap
•Ryttarens viktigaste uppgift är att skapa en relation med hästen, tillit och förtroende är grunden för samarbetet.

•Det är ryttarens ansvar att göra det bekvämt för hästen.

•Acceptansen av bettet och villigheten att både gå fram och vänta är förutsättningen för all vidare utbildning.

•Gör inget svårare i sadeln än att du har en god chans att lyckas med det.

•Ryttaren ska ställa frågor till hästen och lyssna på svaren. Blockera inte möjligheten för hästen att göra det du vill.

•Ge en hjälp i taget och låt hästen hinna reagera innan du ger en ny hjälp.

•Halsen och huvudets position ska vara resultatet av hästens balans i just det ögonblicket. Positionen får inte vara ett resultat av tvång.


 3 röster om clinicen

 
Linda Eriksson är verksamhetschef på Bulycke Ryttarförening. Hon har ridit lektion för Per på en lektionshäst före clinicen.
– Vi ville gärna ha hit Per eftersom han har en lite annan infallsvinkel, en tränare som utgick från hästens villkor men nådde samma resultat.
– Jag har ridit lektion för Per före clinicen idag och det var fokus på bra grundridning. Det har varit mycket fokus på kontakten och hur den ska kännas, annars var det inget som var helt nytt för mig. Det mesta känner jag igen, även om det ibland uttrycks på ett annat sätt.
– Jag gick in med ett öppet sinne för att se och lyssna. Jag tar med mig en ny syn på kontakten med hästens mun och hästens accepterande, inget dragande och inget tvång.


Anna Ströby Gustafsson, hobbyryttare från Kungälvs hästsportklubb.
– Jag förväntade mig att få höra något nytt, eftersom det var så den här clinicen annonserades. Det lät spännande.
– Jag tar med mig hem att det alltid ska vara bekvämt för hästen, och det är min plikt att se till.

Lisa Johansson, undervisar i centrerad ridning, kroppsmedvetenhet för ryttare.
– Jag var nyfiken, jag har hört mycket om Per och hörde honom när han pratade på Chalmers. Det jag såg idag motsvarade vad jag förväntade mig och det var jätteintressant.
– Att fortsätta att våga vänta och inte ha för bråttom är det jag tar med mig hem idag.

Text och foto: Camilla Assarsson

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden