Dressyrdomaren: ”Gör vad vi kan för att styra sporten åt rätt håll”

Den femstjärniga internationella svenska dressyrdomarduon har blivit en trio. Gustaf Svalling och Annette Franzén-Iacobeus har fått sällskap av Magnus Ringmark, 54. För Magnus är det dressyr som gäller varje ledig stund på dygnet. Men med uppdraget kommer ett stort ansvar.

Kan du som domare påverka dressyren?
– Absolut, speciellt i det långa loppet. Vi domare kan rikta in oss och vara hårda på vissa saker. Som nu på senare tid, när vi vill att en uppvisning ska vara harmonisk.
Är det oharmoniskt med öppna munnar, blåa tungor och slående svansar kan vi vara ganska stränga och vi påpekar det i den skriftliga kritiken.

– Vi är allt mer noga med hästarnas välfärd. Dressyr ska inte vara något tvång, framtvingad med hårda metoder. Hästarna ska tycka om det de gör. Vi har ett nära samarbete med steward. Vi ser ju inte vad som händer på framridningen, men där har stewardarna koll på att nosgrimmorna inte är för hårt spända och de kontrollerar också efter ritterna om hästen har blod i munnen.

Är det oharmoniskt med öppna munnar, blåa tungor och slående svansar kan vi vara ganska stränga och vi påpekar det i den skriftliga kritiken.

Premierar ni rätt ridning?
– Vi blir bättre och bättre på det. Genom vår poängsättning, och i den skriftliga kritiken, kan vi guida ryttarna, framför allt så att de är justa mot hästarna. Exempelvis kan vi vara överens om att inte premiera hästar som går bakom lodplanet. På så sätt kan vi få sporten att gå åt rätt håll.

Hur gör ni om ni tycker olika?
– Vi människor är olika, med olika bakgrund och åsikter men vi i domarstaben pratar oss ofta samman efter en klass, speciellt om det är stora skillnader i våra siffror. Jag tycker att våra diskussioner är väldigt viktiga. Liksom att domarna ska rannsaka sig själva och inse om de har satt för låga eller för höga siffror. Jag säger som min mentor Eric Lette: döma lär man sig av att döma mycket. Och man blir aldrig fullärd. Det är viktigt att lyssna på dem med erfarenhet, därför stämmer jag
gärna av och diskuterar tävlingar jag dömt med Eric. Jag får feedback och hans syn
på både ekipagen och våra siffror. Speciellt lärorikt är det om våra siffror skiljt sig
mycket åt.

Ge ett exempel på bra dressyrridning.
– Charlotte Dujardin med Valegro. Det var en häst som villigt gick framåt, med
spetsade öron och verkligen gav intryck av att vilja göra allt på rätt sätt. Det är bilden av det ekipaget jag tycker man ska ha framför sig när man dömer. Så ska det se ut.

Hur ser du på den kritik dressyren fått på senare tid?
– Kritik har den fått, till och från, länge. För korta halsar och inkorrekt form. Det är väldigt tråkigt och vi jobbar som sagt för att sådant inte ska förekomma. Vi domare
har ögonen på oss, och det ska vi ha. Vi gör vad vi kan för att styra sporten åt rätt håll. Vår uppgift, förutom att döma det vi ser på banorna, är att se till att de tävlande hästarna mår bra. FEI har en ”code of conduct” med hästens välfärd i fokus. Hästen ska vara väl förberedd för den uppgift den ställs inför och den ska ge intryck av att vilja göra det som begärs av den. Det är sällsynt, men jag har blåst ut hästar som uppenbarligen borde ha stannat hemma. Det är ett sätt för oss domare att påverka dressyren på ett positivt sätt.