Dressyrens nya karta ska ge OS-medalj

– Definitionen av galenskap är att göra samma sak gång på gång, men förvänta sig ett annat resultat. Var det inte så Einstein sa?
Marianne Lilja Wittbom är sedan årsskiftet strategisk rådgivare för seniorlandslaget i dressyr. Hon arbetar tätt ihop med förbundskapten Stefan Jansson, och är en av hjärnorna bakom dressyrens nya strategi.

Nyheterna är många. Danska prinsessan Nathalie zu Sayn-Wittgenstein kommer in som ny tränare samtidigt som Lussan Nathhorst fortsätter. Det blir programridningar för dressyrdomarna Magnus Ringmark och Henning Lehrmann. Och det blir återkommande avsuttna träffar.

Obligatoriska föreläsningar

– Vi har infört obligatoriska träffar för alla trupper på seniornivå, och bjuder dessutom in både ungdomarna och ponnyryttarna till kunskapsträffar. Vi har haft en serie om munhälsa som dressyrens landslagsveterinär Johan Lenz hållit i, och till hösten har vi ett samarbete med Andrew McLean.

– Det handlar alltså om hästvälfärd på de här träffarna, och det är en nyckelfråga för svensk dressyr och dressyren i allmänhet, säger Marianne Lilja Wittbom.

Vi behöver sluta fråga oss vad vi ska säga till hästen, och börja fråga oss vad hästen säger till oss.

Genom fler träffar och återkommande möten, främst digitalt, byggs också en starkare laganda i gruppen.
– Trupperna har haft möten förut också, men nu arbetar vi med att öka tilliten i gruppen, och det krävs eftersom vi måste göra en mental förflyttning och ha ett annat tänk vid både träning och tävling om vi vill behålla vår ”social license to operate”, alltså om dressyren ska ha fortsatt förtroende hos allmänheten.

– Den mentala förflyttning vi behöver göra är att vi behöver sluta fråga oss vad vi ska säga till hästen, och börja fråga oss vad hästen säger till oss.

Ekipage på väg uppåt

Under arbetet har ett antal mål för svensk dressyr pekats ut.
Högst upp står: OS-medalj i lag 2028. Dit är det en bit att gå, eftersom det först och främst gäller att kvala ett lag till OS. Detta kan göras på VM nästa år eller i annat fall EM 2027. Men Marianne Lilja Wittbom och Stefan Jansson har en plan.

– I dag har vi fyra ryttare på 100-listan i FEI:s rankning, och lika många till mellan 100 och 150, och både Juliette Ramel och Therese Nilshagen har nya hästar, som de tror mycket på.

– Vi har en enorm dynamik just nu. Under den långa tiden med samma ledning i dressyren var det inte så lätt att komma fram, men nu är det inte lika givet, och jag upplever att flera vill göra resan.

– Vi är på väg att plocka in fem nya ekipage på B-listan, varav några har ambitionen att ta sig vidare till A-listan.

En ny tränare ser andra saker och kan ge ny input till ryttarna

Minst lika viktigt är att höja nivån på de svenska ekipagen.
– Vid OS i Paris förra året hade det vinnande laget ett snitt på 78 procent medan vårt snitt då låg på drygt 70 procent.

Det är där prinsessan Nathalie kommer in som ny tränare.
– Vi frågade ryttarna vad de behövde, och då kom prinsessans namn upp som förslag. En ny tränare ser andra saker och kan ge ny input till ryttarna.

Tar hjälp av AI för analyser

Det är också här konceptet med programridningar kommer in.
– Patrik Kittel är en viktig förebild i det här sammanhanget. Han analyserar sin ridning minutiöst, och jämför sin ridning med andra som får högre betyg. Nu vill vi hjälpa andra att bli ännu mer noggranna i att analysera sin egen ridning.

– Under programridningen på Strömsholm i höst kommer varje ekipage att få gott om tid med domaren för att gå igenom ritten och få veta vad som hade krävts av de olika rörelserna för att betyget skulle bli högre.

– Vi har även bjudit in U25-ryttarna eftersom de är viktigt med samarbete mellan landslagsledarna och de olika åldersgrupperna. Programridningen är sedan länge fullbokad med ryttare på kö. Detsamma gäller den första träningen med prinsessan Nathalie, som sker på Flyinge.

Nytt är också att dressyren har börjat ett samarbete med Tim Ljungcrantz och hans AI-verktyg Dressageindex. Med hjälp av verktyget kan ryttarna jämföra sina poäng från olika tävlingar och upptäcka om det finns återkommande mönster, som att vänsterslutorna alltid ger lägre poäng än högerslutorna.
Utifrån siffrorna kan ryttarna tillsammans med sina tränare gå in i detaljer och hitta vägar framåt för att höja poängen.
– Vi tror att det här systemet kommer generera en högre precision och ge oss nya insikter som är viktiga för utvecklingen mot OS-medaljer, säger Marianne.

Stöd från SOK när det behövs som mest

I nysatsningen finns Svenska Olympiska Kommittén, SOK, med som en betydelsefull partner.
– De har länge stöttat svensk dressyr, och bidrar bland annat till träningarna med prinsessan Nathalie och till att dressyrledningen får utbildning i mental träning.

– Det är helt rätt av SOK att stötta nu, för det är nu stödet behövs, innan vi är kvalade till OS.

Hösten 2024 var Jana Wannius ganska skarp i sin kritik mot dressyren i en intervju med Ridsport. Han saknade tydliga mål för dressyren som alla kände till, och alla var överens om. Han ville också se en drivkraft och en sammanhållning, liksom ett brett anslag.

Vill höja statusen på SM

– Vi har haft möten med Jana, och han har poänger där. Nu har vi regelbundna möten med både Falsterbo och Jönköping Horse Show, och vi vill ha en bredare diskussion.

– Vi vill också se fler nationella tävlingar, så att fler ekipage kan få större rutin och vara redo för de internationella arenorna, säger Marianne Lilja Wittbom.

I strategin ligger också en plan på att höja statusen på SM. Av de svenska toppryttarna är det i stort sett bara Patrik Kittel som kommer till SM, något som uppmärksammades av sajten Eurodressage i samband med SM i våras.

Eurodressage skrev att det inte är någon större konst för Kittel att fortsätta samla SM-titlar, eftersom majoriteten av de svenska toppryttarna sällan eller aldrig bryr sig om att komma till SM.

– Det är inte roligt att läsa sådant, och vi har en plan på hur vi ska höja statusen på SM, men den får jag återkomma till, säger Marianne Lilja Wittbom.