Oenig tingsrätt friar elitryttaren i våldtäktsmål

När det gäller våldtäkten hänvisar Västmanlands tingsrätt i domen till att en annan lagstiftning gällde 2014 då våldtäkten skulle ha ägt rum.

”Vid tidpunkten för gärningen krävdes för att ett samlag skulle betraktas som våldtäkt att gärningsmannen med misshandel, våld eller hot tvingat till sig samlaget.”
Tingsrätten finner inte att det framkommit att händelsen skett under ett sådant fysiskt tvång att den är att betrakta som en våldtäkt eftersom det inte bevisats att den åtalades grepp varit så hårt att hon inte hade kunnat värja sig eller komma undan.

”Inte heller är det bevisat att den åtalade förstod att den målsägande spjärnade emot eller försökte komma undan. Gärningen kan därför på den grunden inte bedömas utgöra en våldtäkt” skriver tingsrätten.

Beroendeställning men inte utsatt situation

Däremot skriver tingsrätten att det fanns en beroendeställning hos den drabbade flickan, eftersom ”hon arbetade och tränade för honom samtidigt som villkoren för hennes situation var mycket speciella och då hon upplevde att han var den ende som kunde göra henne till en bra ryttare. Det är dock tingsrättens bedömning att en sådan beroendeställning inte är att jämställa med en särskilt utsatt situation i lagstiftarens mening”.

När det gäller våldtäkt mot barn i två fall, skriver tingsrätten att det inte finns något skäl att ifrågasätta att målsäganden lämnat en berättelse som är en korrekt beskrivning av hennes minnesbilder. Men den långa tid som förflutit sedan 2008 måste tas med som en
faktor vid bedömningen av tillförlitligheten av uppgifterna, och då är den bevisning som åberopats inte tillräcklig för att det ska kunna sägas vara ställt utom rimligt tvivel att samlaget skedde under den tid som målsäganden uppgett.

Oenig tingsrätt

Tingsrätten var inte enig i domslutet. En av nämndemännen anser att den åtalade borde fällas för våldtäkt mot barn i ett fall. Han grundar detta på trovärdiga uppgifter från både offer och ett av vittnena, liksom på det faktum att den åtalade visste att flickan fyllde 15 år först sommaren 2009, och att han därmed begick brottet med uppsåt.

Nio fall av övergrepp minskades till tre

Elitryttaren åtalades för ett fall av våldtäkt och två fall av våldtäkt mot barn. Två olika målsägande fanns i fallet.

Till en början misstänktes mannen för sju fall av våldtäkt och två fall av våldtäkt mot barn. Han häktades i slutet av maj och efter en mycket omfattande förundersökning där totalt
30 vittnen har hörts av polisen, väcktes åtalet i mitten av juli.

Åklagaren hade då begränsat åtalspunkterna till ett fall av våldtäkt, 2014, och två fall av våldtäkt mot barn, 2008.

Släpptes ur häktet

Rättegången hölls bakom stängda dörrar och 14 vittnen hördes under rättegången, varav tre var kallade av den åtalade. Efter att rättegången avslutats släpptes den åtalade ur häktet.

Detta tolkade hans advokat Per Svedlund som att domen inte skulle bli ett mångårigt fängelsestraff, vilket kammaråklagare Helena Lundgren hade yrkat på i sin slutplädering.
Elitryttaren har hela tiden nekat till anklagelserna.

Texten uppdateras