Fler borde fått se och lära av Rolf-Göran

Ryktena spred sig via djungeltelegrafen: det var träning för Rolf-Göran Bengtsson på Flyinge. En av världens absolut skickligaste ryttare och  erkänt duktiga hästkarlar och tränare hade tagit sig tid att under två dagar drilla ryttare på sin forna hemmaplan, Flyinge. Efter lite letande hittade jag info om det på flyinge.se men inget hade gått ut om det någon annanstans, undantaget sociala medier.

Här, i närmiljö för många, fanns en unik chans för tränare (och ryttare) att se och lära, få inspiration inför egna träningar, höra hur Rolf-Göran tänkte, kolla på vilka övningar ekipagen fick göra, upptäcka var det fanns brister i hästars/ryttares utbildning, på samma sätt som det brister hos så många andra. Här fanns tillfälle till eftertanke och samtidigt att bli berikad med nya idéer.

Här fanns tillfälle till eftertanke och samtidigt att bli berikad med nya idéer.

Rolf-Göran tränade grupper bestående av fyra ekipage. Det var etablerade världsstjärnor, det var ryttare som ofta tävlar internationellt och de som står på gränsen till landslaget. Det var ungdomsryttare som vi nyss sett i Scandinavium och det var unga hästar.

Jag kan förstå att man inte ville göra evenemang av träningen. Att Rolf-Göran inte skulle utrustas med headset och undervisa för läktarna. Det här var ju en träning för ryttare och hästar, med förbundskapten Henrik Ankarcrona på plats. Men ändå, tillfället var för bra för att missas, speciellt för tränare. Det satt några andäktigt tysta och högst intresserade människor på läktarna, men de borde ha fått vara betydligt fler. Som bara satt där, betraktade, såg och lärde.

Träningen var precis så intressant som den kan vara när en riktigt duktig hästmänniska håller i den, särskilt första dagen. Andra dagen handlade det om ren hoppning, mycket på olika kombinationer. Lärorikt det också förstås, men det var första dagens övningar, med fullt fokus på grundarbete, arbetet på marken, som var oerhört berikande. Skänkelvikningar, bommar på marken i massor av olika kombinationer, rakriktade hästar, böjda hästar, hästar mellan skänklarna, hästar på yttertygeln.

Det satt några andäktigt tysta och högst intresserade människor på läktarna, men de borde ha fått vara betydligt fler.

Till min fasa fick jag höra (en uppgift som är obekräftad men ändå inte helt osannolik) att några ungdomsryttare som erbjudits tillfälle till träning tackat nej. Låt oss hoppas att det berodde på skadade hästar. Men jag har tidigare fått veta om unga ryttare som avböjt att få vara med på högklassiga träningar.

Det är högst alarmerande och man kan ju undra om de inte kan eller inte vill lära sig om grunden till all framgång. Ja just det, grunden.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2023.