Fölselektering i norr möjligt

Panelen bestående av Maria Gretzer, SWB:s nya vd Helén Uddefors, SWB:s hingstansvarige Elisabet Ernblad samt hoppuppfödarna Jessica Larsson och Ingrid Ragnarsson – också veterinär – drog ett 70-tal åhörare. Många med ett allmänt hästintresse men där fanns också uppfödare i större skala, några från Norrbotten.

Diskussionens utgångspunkt var hur förståelsen för varför köparna ska välja svenskfödda hästar ska öka. Maria Gretzer bjöd in till samtal om styrkorna hos den svenskuppfödda hästen.
– Vi har gott om plats på bra marker och mycket utevistelse ger sunda hästar med bra kvalité. Köper man svenskt får man dessutom en viss säkerhet i och med att man kan hålla koll på BLUP, följa hästen på TDB samt fråga runt bland hästfolk om hållbarhet och priser. Det ger många fördelar. När man köper hästar utomlands får man snarast förlita sig på vad man ser för dagen, menar hon.

Sedan erkänner hon att man kan komma över fina hästar billigt utomlands, vilket också flera i publiken har erfarenhet av. Hos uppfödarna är inställningen att det ofta är omöjligt att åka till långväga bedömningar och championat. Det borde vara lättare för köparna att åka uppåt landet istället menade en åhörare.
– Vi har faktiskt fört diskussioner i fölauktionsgruppen om att åka dit fölen finns. Men då gäller att det är en uppsamlingsplats med flera föl så att vi kan hålla selektion. För jag tror det blir svårt att få upp utländska köpare så långt som till Norrland, säger Helén Uddefors från SWB.

Panel och publik pratade förutsättningar att få ihop tillräckligt många föl. Kanske måste uppsamling ske en gång i kvartalet för att fölet ska visas till sitt bästa. Varför inte i närheten av en större flygplats så ett stort nätverk skapas och många nyttiga kontakter knyts. Men hästavelsföreningarna behöver kliva in och samordna.
– Det handlar om dagsform och matchning men det här måste vi kunna ordna tillsammans, säger Jessica Larsson som sitter i Mellersta Norrlands Hästavelsförening.

Samtalet gled över på fördelen med att visa föl på film och Maria Gretzer berättar om ett lysande exempel på tre, fyra minuter med en unghäst. Filmen visade hästen uppställd, vid hand, riden i alla gångarter och hoppad över enstaka hinder samt på en enkel bana.
– Det måste vara proffsigt filmat, inte en lerig paddock med drickabackar och några slanor, skämtar hon och publiken nickar igenkännande.

Många filmer är alldeles för långa och visar inte alla nödvändiga sekvenser för en föl- eller unghästköpare. Bara hanteringen kan efter köpet bli ett stort problem.
– Jag upplever att många i Norrland köper från utlandet för att de varken har pengar till svenskt eller möjlighet att åka runt och kolla. Man blir lurad på grund av okunskap, säger en norrländsk uppfödare.
– Därför borde väl salufilmer vara ännu viktigare här uppe, menar Elisabet Ernblad.
Det enades om att det bör skapas en instruktionsfilm över vad en bra salufilm bör innehålla. Dessutom att en proffsfilmare bör kunna anlitas på kommande fölselekteringar.

Helén Uddefors påpekar att det inte är säkert att uppfödarna får bra betalt bara för att fölet är med på auktion. Men försäljningen kan vara ett led i ett långsiktigt tänk. Eller för att göra en placering hos en bra ryttare. Ingrid Ragnarsson i Kalix har länge samarbetat med en duktig ryttare i Mellansverige för att få goda resultat hos sina hästar. Nu har hon sålt tre hästar till Lisen och Peder Fredricson samt exporterat utomlands.
– Och köparna kommer ibland till mig för blodslinjerna, berättar hon.

Men i många fall handlar hästköpet om pris. Elisabet Ernblad berättar att hon hanterar cirka 20 ägarbyten hos SWB per dag där de flesta ligger mellan 40 000 och 100 000 kronor. Panelen menar att svenska uppfödare är dåliga på att sätta ett pris.
– En utländsk köpare förväntar sig inte att komma med ett bud. Man måste prata som att man faktiskt vill sälja. Sjävklart vill alla ha ut så mycket som möjligt men det kostar att ha kvar hästarna också, poängterar Maria Gretzer.
– Tar man många föl lönar det sig både för mamma och syskon om man säljer det första lite billigare, intygar Ingrid Ragnarsson.

Ridskolor kan också vara en stor marknad för den svenska aveln. Det är inte alla hästar som blir bäst i sin gren, men en sund, hållbar häst med bra psyke är eftertraktad av ridskolor.
– Därför vore det bra att samla även en grupp potentiella ridskolehästar att visa på den typen av försäljningsplatser som vi pratat om ikväll, tycker Jessica Larsson.

Bitte Torbjördsdotter