Från foto till het ugn

– Jag har alltid älskat att hålla på med keramik och drejning, men det var för 15 år sedan som jag fick tid att ägna mig åt det.

Lotta gjorde bland annat muggar med hästmotiv, men så skadade hon handleden och kunde inte dreja.
– Då sa en god vän, som lärt mig allt om lera, att ”du kan väl skulptera i stället?”.

För Lotta är det inte konstigt att det kommer ut just hästar ur leran – även om många vänner skrattat åt det. Och det är inte heller några vanliga hästar hon skapar.
– Jag gör dels hästhuvuden i olika storlekar, dessa är så verklighetstrogna som möjligt, dock personliga. Sedan har jag mina lätt galna, långbenta hästar. De har för långa ben och för tunna halsar, det är  min känsla – när man rider en riktigt bra häst så har den ju hemskt mycket ben, särskilt de moderna hästarna. Men det är lite lustigt att de oftast går i vänster galopp – jag får tänka till lite för att några ska galoppera åt höger, skrattar Lotta.

Hennes hästar består enbart av stengodslera, de har ingen stomme i metall.
– Nej, det fungerar inte när man bränner leran i 1100 grader.

Gillar rost och ärg

Många av hästarna får ett lager av färg blandat med lera innan de bränns, det gör dem lite hårdare.
– Just nu lägger jag gärna på färg efteråt också – helst rost och ärg. Jag har inte superkoll på hur det blir, men jag gillar det, det blir mer levande.

Skulpterandet är en ren hobby för Lotta, det är som fotograf hon livnär sig. Men hon har ställt ut flera gånger.
– Jag har varit med på två konstrundor på Ven när jag hade ateljé där, och två utställningar på Övedskloster. Nu i påsk hoppas jag kunna ställa ut på Kronovall, om inte coronan sätter stopp för det.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2021.