Publiken på Flyinge fick ta del av första klassens hoppträning när Sveriges storstjärna Rolf-Göran Bengtsson trimmade både landslagskollegor och mindre meriterade ryttare. Dessutom delade han med sig av tankar kring allt från hur hobbyryttaren kan träna på att hitta avsprångspunkten till hur mycket tävlingshästen behöver gå ute i hagen.
Fullmatad RGB-dag inspirerade

Rolf-Göran Bengtsson tog paus från sin hektiska vardag i Tyskland för att pricka in ett par minst lika hektiska dagar i Sverige. På tisdagen var det Umeåpubliken som underhölls med clinic och på onsdagen var det Flyinge som gällde.
Maria Gretzer var speaker och såg till att den många hundra personer stora publiken fick än mer kunskap genom att både ställa frågor till Rolf-Göran under gång och peppra med egna kommentarer.
Det var också Marias häst Fecybelle (sto, född 2010, e Carambole-Sjapoo, uppf J.W. Greve) som var dagens första häst i manegen med Rolf-Göran på ryggen.
Även sista höjdpunkten för dagen var ett hoppass som Rolf-Göran själv stod för, då med Sandra Carlssons 1,40-meriterade familjeuppfödning Brenda Lee (SWB, sto, född 2008 e Carmargue–Cardento, uppf Sörsjö Ridcenter AB). Rolf-Göran verkade trivas prima på Brenda Lee och kommenterade bland annat hennes uppsprång som ”fantastiskt”. På frågan om vilket av stona han gillade bäst dröjde svaret lite.
– De är fina båda två och den här (Brenda Lee) kommer säkerligen att bli väldigt bra om den fortsätter att byggas upp rätt. Den andra måste först bevisa lite till, svarade ryttaren och la diplomatiskt till att om några år kommer Fecybelle nog vara precis lika bra.
Rolf-Göran ville inte välja ut någon klar favorit bland alla hästar för dagen, även om han flikade in att vi nog kommer att få se mer av exempelvis Peder Fredricsons H&M Joli Coeur (valack, född 2009 e Kashmire van schuttershof-Heartbreaker, uppf Luc en luc de Waele, äg Stuteri Arch).
– Några av hästarna idag har visat fantastisk kvalité. Ett par behöver lite mer grundjobb, men många har hoppat väldigt väl här.
Kända ryttare i manegen
Dagens första trio var ett gäng ungdomar: Dennis Johansson med Irco Cowboy, Alexandra Jönsson med Daylights Diana och Tilda Eldh med Delia VDL.
Efter deras pass intog de mer kända ryttarna ridhuset. Först ut efter lunchpausen var fälttävlanslandslagets Niklas Lindbäck med EM-hästen Cendrillion (SWB, sto, född 2003, e Milan-Ragtime Band xx uppf och äg Cecilia Nibér), hopplandslagsutmanaren Erika Lickhammer med lånehästen Djibouti (SWB, valack, född 2010, e Saint Amour-Cardento, uppf Marita Nordgren, äg Stall Lagerfelt AB) och Flyinges hopplärare Henrik Ankarcrona med Sabreur (SWB, valack, född 2009, e Empire-Hip Hop, uppf Peder Wittsell, äg Irja Solne).
Rolf-Görans känsla för detaljer gjorde sig väl påmind i högtalarna medan gänget galopperade på en volt med ett cavaletti vid kortsidan och sedan fortsatte med en låg kombination på volten. Ryttarna fick täta påminnelser om stabila underskänklar, yttertygeln och var blicken skulle vara.
Lugnt och metodiskt fick Erika arbeta på för att hennes häst skulle landa i höger galopp i höger varv.
– Okej, detta är den svåra sidan. Då ska man inte gneta och göra ett jätteproblem av det. Det gäller att lösa det bit för bit, konstaterade Rolf-Göran.
Henrik och Niklas fick arbeta med en markbom efter sista hindret i lilla kombinationen på det böjda spåret.
– Vi vill att de ska titta neråt här, sänka sig neråt och landa med näsan lite fram, sa Rolf–Göran och påminde om de mjuka bommarna som kan passa för ändamålet.
Båda killarna peppades sedan att spänna fjädern lite mer och Rolf-Göran gillade resultatet.
– Med höjd aktivitet i galoppen och mer spänd fjäder får vi hästen att hoppa upp, hoppa bättre och hoppa högre. Jag tycker den gjorde det nu när maskineriet var bättre igång, kommenterade tränaren sprången Niklas gjorde strax efter.
Använd din fantasi
Samtidigt som ryttarna fick med sig en skörd av tips att arbeta vidare med fick publiken säkert en del inspiration.
Superhopparen berättade exempelvis hur alla ryttare kan träna för att få till timingen och avståndspunkten. Han konstaterade att ju fler hästar man har att hoppa, ju mer träning på saken blir det. Däremot ska enhästs-ryttaren inte hänga läpp för det eftersom det finns rader av tillfällen att träna utan att för den skull slita på sin enda häst.
– Lägg en bom här och där, rid fram och bara kliv över. Fantisera gärna också. Ta sikte på något, exempelvis den lilla gula plastbiten där på marken och fantisera om att du ska göra ett hopp precis där. Se vad du kan göra för att komma på just den punkten eller hur du kan få till ett galoppsprång precis intill plantan där borta, sa Rolf-Göran och pekade ut lämplig rekvisita.
Rolf-Göran berättade vidare att hans hästar vanligen hoppas en gång i veckan på hemmaplan (på tisdagar, måndagar om det kniper) om det inte råkar vara något problem eller något annat särskilt som måste slipas oftare. Hästarna hemma i Tyskland kan mycket väl gå en stund i en liten paddock om vädret tillåter, men att stå i hagen och frysa är inget för Bengtssons hästar. Däremot kommer de ändå ut tre gånger om dagen, inklusive ett skrittmaskinspass, ett kortare pass med exempelvis longering och ett längre ridpass. Sommarbete är inget som hinns med.
– Om man ändå har en tävlingspaus kan det vara så att man ger hästen friheten att komma ut på gräs, men ofta är det tungt att komma igång efter det. Hästen har en jättemage och det blir kämpigt. Därför kan det vara bättre att låta den gå någon timme om dagen på gräs.
Från publiken kom frågor om hoppövningar, den här gången för en något framtung häst. Rolf-Göran konstaterade att nyckeln för att det ska bli bättre fram är att få fart på bakbenen. Maria fyllde i:
– Ofta vill många ha hoppövningar som ska göra något slags simsalabim. Precis som Rolf-Göran är inne på ligger 95 procent av jobbet i dressyrarbetet. Så är det med vilken häst som helst om man vill nå längre.
Extra applåd till Peder
Sista gruppen för dagen var Peder Fredricson med H&M Joli Coeur, Sandra Carlsson med Vera Wang (SWB, sto, född 2009 e. Ludwigs Champion–Corland, upp och äg Tina Petersson–Lind) och Stephanie Holmén med Uncle Blue (SWB, valack, född 2008, e Chacco Blue-Robin Z, uppf Rapidsrock AB, äg Grevlundagården i Vitaby AB).
Den entusiastiska publiken, som gärna belönade alla ryttare med applåder efter lyckade rundor, gav Peder en extra applåd för hans framgångar i Liverpool medan trion värmde upp. Rolf-Göran kunde konstatera att de här ryttarna har rutin på det mesta och att de här hästarna har kommit lite längre än dagens tidigare deltagare.
Visst fick de kluriga saker att se lätt ut, men likväl fick de något att bita i. Peder fick i uppdrag att utmana lite mer och ställa frågor för att kolla att han kan minska och öka som han vill. Stephanie fick gärna fick arbeta mer fram och tillbaka i tempo för att få kvickare bakben.
På ett lågt hinder på diagonalen reagerade främst Sandras häst på reklamskärmen som stod under bommen.
– Det är typiskt att det händer när något står under hindret. Trots mycket rutin kan en så liten grej spela ett spratt och då ser vi till att inte göra en för stor grej av det, instruerade Rolf-Göran och lät Sandra skritta förbi hindret ett par gånger innan det fortsättningsvis gick utan problem.
Ha en plan
Med en markbom framför en oxer var det Peders tur att få jobba lite extra. Joli Coeur tog ett kort sista språng innan bommen och tenderade att flyga lite uppåt i luften. Till sist stämde det bättre med mer applåder som belöning.
– Det kanske kan vara en idé att göra det här ett par gånger om dagen, sa Rolf-Göran skämtsamt och möttes av glada skratt.
– Kanske det här är något Peder kan förbättra, men nu ska vi inte plåga honom mer, fortsatte tränaren och lät gruppen arbeta vidare med större hinder.
När de hade ridit klart sammanfattade Rolf-Göran deras insats med att de är entusiastiska, vill göra sitt bästa och att grunderna överlag sitter där de ska.
– Jag tycker att det alltid i Sverige är hög prio på att ha så bra grundridning som möjligt.
På frågan om vad de kan behöva jobba på förklarade Rolf-Göran att alla ryttare behöver jobba med sig själva. Det gäller att vara på plats i rätt tid, reagera snabbt nog, följa hästen så bra som möjligt för att inte vara ett hinder och att vara konsekvent.
– Ha en plan och håll dig till den. Om man följer planen brukar det bli på bästa sätt, säger Rolf-Göran.
Maria höll med och förklarade att framgång handlar mycket om disciplin och konsekvens. Egen balans och kroppskontroll är viktigt för att sedan kunna ha hästen i balans och det ska tränas även avsuttet.
– Om du är ambitiös finns det många sätt att öva på. En del har talang och andra mindre, men ingen är född att pricka hinder som Rolf-Göran. Träna och ha fantasi. Var ambitiös, noggrann, envis och träna dig själv – oavsett om du sitter på en häst eller inte.
Foto: Lottapictures
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.












Följ Ridsport på