Gilles Thomas: ”Mina hästar gör mig bättre”

Belgiske supertalangen Gilles Thomas fortsätter att befästa sin position som en av världens mest intressanta hoppryttare. Under 2025 har han staplat framgångar på hög nivå – totalseger i Longines Global Champions Tour, EM-guld i lag och flera topplaceringar med sitt exceptionella stall av hästar.

– Jag har många bra hästar som jag kan växla mellan. Alla mina hästar gör varandra bättre och även mig som ryttare. Jag har haft mitt bästa år hittills, säger Gilles när vi träffar honom efter segern i SIHS avslutande Grand Prix.

Inte ny på världsscenen

Men medaljer är inte något nytt för 27-åringen. Som junior och young rider var han redan en stjärna som stack ut med sin fina ridning. Han red flera mästerskap och har EM-guld och -silver både individuellt och i lag från ungdomstiden.

Gilles Thomas har redan hunnit skriva in sig i historieböckerna, men resan började långt tidigare, i en familj där hästarna alltid funnits nära.

Som barn följde han sin idol, morbrodern Marek van Dijk, på tävlingar.

– Han red på högsta nivå, och jag ville göra samma sak. Hästarna och sporten har alltid funnits där, har Gilles berättat i en tidigare intervju i World of Showjumping.

”Jag har haft mitt bästa år hittills”

Relationen till hästarna är central i Gilles Thomas filosofi.

– Partnerskapet är avgörande. I slutändan är det de som ska hoppa, och de måste vilja göra det för dig.

De äldre hästarna hoppar sällan hemma – kondition, styrka och mental balans är viktigare. De yngre får hoppa oftare, men allt styrs av individens behov.

– Om de inte vill göra det, så går det inte. Hästen måste vara med dig.

”När hästen är i form rider du med självförtroende”

Inför varje tävling söker han trygghet i förberedelserna – och i känslan av att sitta på en välmående häst.
– Om du känner att hästen är förberedd och i form går du in i tävlingen med mycket självförtroende. Det handlar om att förstå varandra och arbeta som ett team, både hemma och på banan.

Den första riktiga seniortriumfen kom med femstjärniga Grand Prix-segern i Hickstead 2022 – men en av karriärens mest betydelsefulla segrar kom året efter, när han tog belgiska mästerskapstiteln i Lanaken med Ermitage Kalone.
– Det var kanske min största höjdpunkt dittills. Efter titeln blev Ermitage verkligen känd, och ägaren beslutade att han skulle få vara kvar hos mig.

Ermitage Kalone är ju verkligen en snackishingst, som blivit otroligt omtalad både i hopp- och avelsvärlden.
Hur mycket jobbar han i aveln?
– På sommaren är han bara tillgänglig på fryst. Vi kan tappa honom även hos oss, så han är bara hos oss hela tiden. Nu under vintern när han har lite ledig tid så jobbar han också lite i aveln. Det är inte lätt att göra både och, men han är en exceptionell häst, så än så länge hanterar han det bra.

Nästa år kommer Gilles Thomas och Ermitage Kalone att sikta mot Aachen.
– Ermitage är en mästerskapshäst och nästa år är VM så jag försöker fokusera på det.

Vann i sin första stora Grand Prix

I Stockholm visade Gilles Thomas åter sin skärpa, denna gång med Chuck Marienshof Z, som tidigare tävlades av Lars Kersten. Lars hade precis hunnit debutera hästen på 1,60 när Gilles tog över honom för ganska precis ett år sedan.

– Chuck har hoppat väldigt bra hela året men vi har inte gjort så många Grand Prix tillsammans. Jag tror faktiskt att det här var den första stora hoppningen jag gjorde med honom. Han hoppade bra på fredagen, så jag hade en bra känsla, säger Thomas.

Svår bana – och ett sista hinder som gav rysningar

Flera av världens bästa ryttare fick stora problem inne på den utslagsgivande banan i Friends Arena – inte minst på det sista hindret, som framförallt blev en rysare för de svenska ryttarna; nästan alla rev det.

– Det var en svår bana, en lång bana, med djupa oxrar och plank, konstaterar Gilles.

I omhoppningen gick allt hans väg och Olivier Philippaerts, som var först ut, gav sin landsman stor hjälp – oavsiktligt.
– Det var bra för mig att jag var fjärde ut i omhoppningen, och att jag fick se Oliviers ritt först – hans häst är lite samma typ som min. Jag försökte kopiera hans ritt och vara lite snabbare, berättar Gilles.

Det är roligt att publiken stannar för prisutdelningen och hejar på alla, tyckte Gilles.

Prisutdelningen är ju ganska spektakulär, med stora eldsflammor som man känner värmen ifrån ända upp på läktarna. 
Är du grillad på ryggen nu?

– Det var varmt så det räcker, men det är ganska kallt i Stockholm, så det var faktiskt riktigt skönt!