”Hästen är inte någon man ska övervinna”

Mette Henriksen skickade stafettpinnen vidare till Stefan Jansson. Frågan löd:

Hur har dina tränare inspirerat dig till att bli en bra ryttare, hästmänniska och tränare?
– Jag har fått oerhört mycket av mina tränare ända sedan jag gick på ridskola. Jag nämner inga namn, det är så många som bidragit och jag är väldigt glad för alla som varit med mig på vägen.

Vad är den viktigast egenskapen hos en bra tränare?
– Man måste försöka få ryttaren att inse att det ska vara ett samspel med hästen. Ryttaren måste få en bra balans och våga lita på sin häst, inte sitta och vara rädd och spänd. Ibland ser man att samspelet är dåligt, det är inga maskiner vi sitter på, och hästen är inte någon man ska övervinna. Det ska vara samspel mellan människa och djur.

Du talar om rädda ryttare, hur bemöter du dem?
– En viktig uppgift som instruktör är att lägga ribban på rätt nivå. En del skäms för att de är rädda och en del är väldigt öppna med det, de sistnämnda är lite lättare att möta. Jag tror att jag är ganska bra på att läsa av när någon är lite osäker, då får man gå försiktigare framåt, både med tempo och övningar. En del ryttare får man dämpa, de vill för mycket på kort tid, andra får man pusha.

Vad tycker du är viktigt i dagens häst-Sverige?
– Att man verkligen tycker om sin häst, inte bara att rida utan allt runtomkring ska vara roligt, att sköta och lära känna hästen på fler nivåer än i sadeln. Det är ofta så att någon annan gör kringarbetet och då tappar man närheten till hästen.

Stefan Jansson skickar pinnen till Sandra Henningsson som jobbar ideellt för Spekeröds Ridklubb.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2023.