Hjördis Kamph – 90 år men hästintresset består

Följer du fortfarande hingstbedömningar?

– Ja, det gör jag via Clipmyhorse, men det är länge sedan jag var på plats, och jag tittar inte som jag gjorde förr. Bruksprovet tycker jag inte om sedan de införde begreppet accepterade hingstar. Men jag får fortfarande inbjudningar till hingstpremieringen i Verden.

Vad är det speciella med hingstar?

– De påverkar aveln så mycket eftersom de får många avkommor, och selekterar man inte ordentligt får det stort genomslag.

Fakta

Hjördis Kamph

Bor: Lund. 

Aktuell som: Nybliven 90-åring.

Hästmeriter: Exteriördomare på unghästbedömning, avelsskribent på Ridsport under många år. 

Familj: Två söner med familjer. 

Gör i dag: Handarbetar och är volontär på Erikshjälpen, där vi gör om kläder och skickar till Ukraina. 

Så gick hästintresset i arv: Mina pojkar följde med till Falsterbo när de var 10–12 år. Efter en halvtimme tröttnade den ene och ville gå hem de sex milen till Lund. Min man fick åka efter och plocka upp honom i Höllviken. Sedan dess har jag aldrig bett dem följa med. Men jag har två barnbarnsbarn som rider.

Expandera

Vad är fördelarna med att se hingstar på plats och inte digitalt?

– Det är viktigt att själv se hingstarna. En domare sade en gång till mig: ”När jag läser vad du skriver om hingstarna ser jag dem framför mig”, och det var ett fint beröm.

Vilka hingstar har gjort stort intryck?

– Jag glömmer aldrig när jag såg Weltmeyer första gången, eller Rubinstein. På senare tid såg jag Morricone som 2,5-åring och det var också en upplevelse.

Var det bättre förr?

– Nej, det vill jag inte påstå, inte om man tänker på rollkuren som alla anammade, fast en barnunge borde begripa att man inte kunde rida på ett sätt som gjorde ont på hästen. Där har domarna en stor skuld.

Hur firade du 90-årsdagen?

– Jag höll mig hemifrån, och var ute och åt middag med sönerna och deras familjer.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 19/2024.