”Jag behåller passionen till hästarna genom konsten”

Mia Kallio har alltid drömt om att jobba med konst. Men det var först när hon blev kroniskt sjuk som hon såg möjligheten att låta konstintresset ta större plats i livet igen.
– Det glädjer mig oerhört varje gång jag får en beställning och det är det roligaste jag vet att hålla på med. Hästar har alltid funnits i mitt liv. Min mamma brukade säga att ”Det är bara hästar hästar hästar som gäller för Mia och det har det alltid varit!”.

Mia Kallio började rida när hon var tio år gammal och genom åren har hon haft två nordsvenskar i sin ägo. Hennes sjukdom, som bottnar i en 20 år gammal ridolycka, gör dock att hon inte orkar rida själv längre, men hon hjälper dottern med medryttarponnyn så ofta hon kan.
– Då får jag gosa lite med hästar och njuta av dem. Jag tror att teckna och måla hästar är en tröst för min själ nu när jag inte längre orkar pyssla med dem så mycket. Jag håller kvar passionen för dem genom konsten.

Blyerts är favoriten

Mia Kallio gör även enkla logotyper och illustrationer, men de nästan fotolika porträtten är helt klart hennes signum. Att rita porträtt låter henne fokusera på de riktigt små detaljerna och blyerts är favorittekniken.
– Blyertstecknande går att utveckla så mycket mer än man kanske tror, förklarar Mia, som även tecknar i torrpastell och med färgpennor.

Drömmen är att kunna leva helt och hållet på konsten men steget dit är långt. I skrivande stund står Mia i startgroparna för att starta eget och arbeta som konstnär på halvtid, vid sidan om sjukskrivningen. Hon drömmer om en egen ateljé.
–  Nu jobbar jag i lite mindre skala med pennor och kritor som inte kräver lika stor plats. När jag har möjlighet att skaffa ateljé vill jag gärna börja med större målningar i akryl.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2020.