Johnny Hansen: ”Nya danska systemet ger stor frihet för hingstägarna”

I Herning löshoppas de 3-åriga hingstarna två gånger, totalt ser domare dem fyra gånger. Räcker det för att ni ska kunna välja ut och godkänna rätt hingstar? 

– Vi har fått en god överblick och de som tränat hingstarna hemma är skickliga. Vi har ett riktigt starkt funktionärsteam som är bra på att ta fram det bästa ur hingstarna. Det är duktiga människor i löshoppningsringen, så det har blivit mycket lättare att bedöma och hitta rätt hästar. 

Ni hade en inbjudande bana för 4-åringarna. Är det nytt?

– Det var vårt mål att den skulle vara inbjudande. Vi har provat oss fram och kände att vi behövde ändra hela systemet. Det hände för ofta att det inte var den hingst som var bäst i det längre perspektivet som vann flerdagarsproven. Det kunde bero på att större hingstar inte var klara i kroppen som 3,5-åringar, och i stället vann en för dagen mer klar hingst, som vi nog alla kunde se inte skulle vara den bästa med fem-sex års horisont. Så vi behövde tänka om.

– Vi valde att vända på modellen. Vi låter hingsten visas upp med egen ryttare och skapar en bana där vi kan se det vi vill. Att de kommer travande över hinder nummer ett och landar i rätt galopp, kan göra en lugn övergång, sedan trava in över studsserien, kan lätta och glida framåt på de fyra galoppsprången till nästa, då vi ser hingstens självbärighet. 

– Tidigare tittade vi på enskilda språng och då satt ryttarna och höll ihop för varje hinder och lade rätt. Då var det egentligen mer ryttarens färdigheter som vi bedömde. 

Och hur gick det?

– Det var fantastiskt att se hur bra hingstarna hoppade redan andra dagen. Vårt mål är att även om vi gör selektering här så ska detta vara utbildning för hingstarna på den nivå de är på. Och det tycker jag att vi lyckas riktigt bra med. 

Hur har hingsthållarna tagit emot det ändrade systemet där slutgodkännandet kommer först som 5-åring?

– Till en början var de inte så glada, men jag tycker de flesta har vänt och och tycker om upplägget. 

– När vi tänker på hästvälfärd och bra ridning så ska vi också utbilda publiken, för det finns inte så mycket kunnigt hästfolk längre. Vi har ett stort ansvar att berätta vad och hur vi gör det och att det här verkligen är på hästens premisser.

– Systemet ger stor frihet för hingst­ägarna att verkligen känna av om deras hingst är redo när det är dags för Herning; är den inte i fas går det fint att hoppa över ett år och komma tillbaka nästa år.

I Herning godkändes två 4-åringar som även skulle visas som kvalificerade hingstar på SWB:s bruksprov. Upplever du att det är likartad bedömning i DWB och i SWB?

– Jag tror att vi är lite strängare, även i jämförelse med Tyskland. Därför är det konstigt att en hingst är godkänd i DWB när den får 800 poäng, medan SWB kräver att den kommer upp i 830 för att godkännas på premierad nivå även i Sverige.

– Jag tycker att vi borde prata med varandra – DWB och SWB – för vi är så nära varandra i många frågor och skulle kunna ha nytta av varandra.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2025.