Kokosfiber provas på Axevalla – frågetecken kring klimatnyttan

Underlag som innehåller mikroplaster får inte läggas in efter 2031. Beslutet är fattat av EU och berör även fibersand, även om andelen mikroplast är försvinnande liten i fiberunderlag.

En mer hållbar ersättning kan vara fibrer från kokosnötternas skal.

– Vi har ett uppdrag i Västra Götalalandsregionen att driva utveckling, och därför vill vi gärna testa detta underlag, säger Erik Brodin, driftansvarig vid BYS, Biologiska Yrkeshögskolan som bedriver hästutbildningar på Axevalla Hästcentrum utanför Skara.
– Men min första reaktion var: ”Är det verkligen mer hållbart att skeppa hit kokosfibrer från andra sidan jordklotet?” fortsätter han.

Är det verkligen mer hållbart att skeppa hit kokosfibrer från andra sidan jordklotet?

Vi står och ser när Mats Bengtsson från Ridbaneservice tar några avslutande varv med harven på det nyinlagda underlaget.
– Jag gillar det skarpt, säger Mats Bengtsson när han parkerat den lilla traktorn och kommer in i ridhuset, där han direkt böjer sig ner och plockar upp en liten brun, hårig klump.

– Det här suger upp nio gånger sin egen vikt, och det innebär att fukten bevaras bättre. Efterhand kommer det också att smulas sönder så att fibrerna blir kortare, säger han.

Finns ett andrahandsvärde

Varken Mats eller Erik kan säga säkert om detta är det första kokosunderlaget som läggs in i Sverige, även om ingen av dem har hört om något annat ställe. Det är ganska vanligt på kontinenten och används även i Danmark.

Och kokosskalen är användbara till mycket.

– Kokosnötternas skal används även till dräneringsrör liksom för att bevara fukten i odlingar, säger Mats.
– Det innebär att det finns ett andrahandsvärde som jordförbättring den dag underlaget behöver bytas, fyller Erik i.

Kommer att räkna på klimatnyttan

Men hur är det då med klimatnyttan när det visserligen är en naturprodukt men där långa transporter krävs för att skeppa kokosen till Sverige?
Erik Brodin berättar att det finns planer på att göra en anays av klimatbelastningen, och jämföra med det traditionella fiberunderlaget.
– Man får heller inte glömma att även textilfibern har sitt ursprung i bland annat Asien, tillägger Mats.

Även arbetsmiljön med det nya underlaget jämfört med det gamla ska mätas, med fokus på hur underlagen dammar på utrustning, hästar, ryttare och ridlärare.

Pris och hållbarhet konkurrenskraftigt

Både pris och hållbarhet är i klass med traditionell fibersand, och hållbarheten kan till och med vara längre.
– Det finns banor med kokosfiber i Europa som legat i 25 år, men vi vet inte än hur vårt svenska väder påverkar, säger Mats Bengtsson.

Under tiden vi pratar har Elin Göransdotter, utbildningsledare för den nystartade utbildningen för unghästutbildare, känt på underlaget tillsammans med skolhästen Bagheera.

– Det är bara jättekul att vi får prova ett nytt underlag. Upplevelsen är jättebra, och det är väldigt likt känslan att rida på vanlig fiber, säger hon.

Testas med den mekaniska hoven

Och som den utvecklingshub Axevalla Hästcentrum vill vara, går man inte bara på känslan underlaget ger.
– Lars Roepstorff var här och mätte med den mekaniska hoven på det gamla underlaget, och han kommer en gång till och mäter när det nya underlaget har satt sig, säger Erik Brodin.

Det finns en fråga till att ställa.
Hur skiljer man ut bajset, eftersom kokosklumparna just nu är förvillande lika hästbajs?
– Ju fuktigare kokosen blir, desto mer faller den isär, lugnar Mats Bengtsson.
– Och det är absolut ingen fara om kokosfibrer följer med till gödselstacken, säger Erik Brodin.