Kortison dämpar inflammationer

Kortison minskar inflammationer och hämmar immunförsvaret, det är effektiva läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom. Kortison är ett samlingsnamn på ett flertal kortikosteroider som används som läkemedel. Namnen på de olika formerna är tungvrickande.

Den som är vanlig till häst heter dexametasonnatriumfosfat. Det är ett korttidsverkande kortison, och är oftast förstahandsval vid behandling av ledinflammation.

Långtidsverkande kortison är godkända humanläkemedel, men är inte inregistrerade för användning till häst. De har namn som triamcinolonacetonid, betametasonfosfat/betametasonacetat och metylprednisolonacetat. De kan användas om veterinär särskilt förskriver det. 

Vissa humana kortisonpreparat har särskilt långvarig effekt och utsöndras mycket långsamt. De rekommenderas inte till tävlande hästar.

Liten dos ger symptomlindring

Rätt form av kortison i rätt dos kan lindra symptom på inflammatoriska tillstånd och dämpar immunförsvaret. Höga doser under lång tid kan ge allvarliga biverkningar och bör undvikas.

Det är en svensk studie som visat att det räcker med mycket lägre doser av dexametason än vad som tidigare varit praxis.

Ledinjektioner kräver noggrannhet

Lokal kortisoninjektion i led kan ske antingen ensamt eller i kombination med till exempel hyaluronsyra. 

Det är alltid förenat med viss risk att behandla en led, därför finns en särskild norm för hur ledinjektioner bör gå till. Yttersta noggrannhet måste iakttas, allt ska vara sterilt och området klippt och väl desinficerat för att inte bakterier ska få tillträde och orsaka ledinfektion. 

Septisk artrit är en känd biverkning av ledinjektioner, eftersom nålen kan dra bakterier från hudytan in i leden. Symtom på septisk artrit hos hästar visar sig som plötslig svår hälta och värme eller svullnad runt den drabbade leden.

Biverkningar 

Det finns misstankar om att kortison kan ha en nedbrytande effekt på brosk- och synovialceller. Detta gäller dock främst vid högre doser än de som rekommenderas i dag, och vid upprepad behandling med metylprednisolonacetat, som sällan används numera.

Karenstid

Det är minst 14 dygns karens vid injektion/punktion i led, bursa eller senskida med korttidsverkande kortison.

Det är minst 28 dygns karens för långtidsverkande kortison, i vissa fall kan tiden behöva förlängas betydligt.

Speciella risker för EMS-hästar

Det har länge diskuterats att behandling med kortison skulle öka risken för fång, men detta samband finns inte belagt. Däremot blir glukos förhöjt av kortison, så för en häst med metaboliska störningar som IR eller EMS måste nyttan av kortison vägas mot den risk som behandlingen medför.

Salva och inhalator

Kortison finns i fler former än lösning för injektion. Det kan ges som salva vid hudproblem, medan hästar med kraftig astma kan få det via inhalator. Inhalator används främst när det handlar om längre tids behandling. Kortison har en antiinflammatorisk effekt på både akuta och kroniska skador.

Alternativ  till kortison

Injektion med kortison är inte det enda sättet att tackla inflammationer. Det finns även regenerativa preparat som PRP, ACS, APS och stamceller att använda. 

ACS, APS och PRP innebär att hästblod (ofta hästens eget) efter olika former av behandling injiceras på det skadade stället och ska stimulera läkning. Stamceller finns i dag som läkemedel.

Vid mikroskador i leden kan vila i cirka tre månader vara ett annat alternativ. Då hinner dessa små skador läka ut helt. Om kortisoninjektioner används, vilket stillar inflammationen och tar bort smärta, finns det risk för att träning och tävling återupptas innan läkning skett. Därmed ökar risken för att mikroskadorna utvecklas till en svårare skada.

Källor: Nationalencyklopedin. Läkemedelsverkets behandlingsråd av osteoartrit hos häst. Karenstidslistan. Dexamethasone in horses. Safe usage from an anti-doping and medication perspective (2017). Carl Ekstrand.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 20/2024.