Kostnaderna för trestjärnigt avskräcker

Hästutbildaren och hoppryttaren Linda Heed har precis kommit hem efter fem veckor i Portugal, där hon haft med sig sju hästar.
− Jag ligger snäppet under den svenska eliten och har ingen chans att få rida världscupen, så då får jag själv bege mig utomlands för att samla rutin och poäng.

Att hon väljer att åka ända till Portugal har sina skäl.
− Att komma in på tävlingar närmare Sverige är svårt om du inte har rankningspoäng, och du får besked med kort varsel. När jag åker på en tour har jag en planering för flera veckor framöver.

Att få ihop ekonomin under en lång utlandsvistelse är tufft.
− Jag vänder på kronorna och lyckligtvis blev det en Grand Prix-seger med Decurio, så vi behövde inte ”diska oss ut”.

En toppnation borde ha flera tävlingar på mellannivå

Jacob Hellström var också i Villamoura i Portugal.
− Det hade varit väldigt bra om det gick att få till ett par trestjärniga tävlingar i Sverige, eftersom det skulle innebära färre resor, och både pengar och poäng att rida om på hemmaplan.
− Det känns som att Sverige, som ridsportnation i toppklass, borde ha fler internationella tävlingar även på mellannivå. Både i Norge och Danmark arrangeras två- och trestjärniga tävlingar och det borde fungera även hos oss, säger Jacob Hellström.
− Svårigheten är väl i första hand att det är dyrt att arrangera och svårt att locka hit ryttare från Europa. Under sommaren är det ju flera tävlingar att välja på i stort sett varje helg.

Jacob Hellström konstaterar att det också finns uppsidor med att tävla utomlands.
− Du möter tuffare motstånd och utvecklas av den hårdare konkurrensen.

Kom bara en tysk till Varberg

Under två somrar, 2015 och 2016, arrangerades Varberg Summer Horse Show, en tävling med trestjärniga internationella klasser. Sedan gav arrangörerna upp.
− Vi trodde att vi skulle få många tyskar, men det kom en. En internationell tävling är för dyr och för krävande att arrangera, om infrastrukturen ska byggas upp för varje gång. Bara läktarna och VIP:en kostade en halv miljon, säger Per Johansson, en av de drivande krafterna bakom tävlingen.

Hans förslag är att flera arrangörer går ihop om en fast infrastruktur för internationella tävlingar.
− Sedan måste Svenska Ridsportförbundet vara mer aktivt för att få in sponsring. Vi får in alldeles för lite i sponsringspengar om du jämför med sporter som ishockey och fotboll, säger Per Johansson.

Robert Solin är nationell samordnare för hoppning på Svenska Ridsportförbundets avdelning för sport och tävling.
− För våra ryttares skull vore det jättebra med fler två- och trestjärniga hopptävlingar i Sverige, och det finns flera arrangörer som definitivt skulle klara av det arrangörsmässigt. Men det är stora fasta kostnader samt avgifter till FEI, och om svenska tävlingar ska konkurrera med alla tävlingar i mer centrala delar av Europa ska vi inte bara vara bättre, utan bättre än de bästa för att lyckas långsiktigt.
− Flera försök har också gjorts, i Norrköping, Linköping, Varberg, Helsingborg och i Borås, som försökte 2016. Där gjorde arrangörerna allt rätt men utfallet blev inte annorlunda sett till deltagande och medial uppmärksamhet än vid en svensk elittävling.

Förbundet kan inte ge ekonomiskt bidrag

Robert Solin konstaterar att det krävs både insikter om vad arrangemanget innebär och uthållighet.
− Förbundet kan hjälpa till genom att ge råd och stöd, men kan för närvarande inte ge något ekonomiskt bidrag, säger Robert Solin.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 22 2019.