Leasa en mage – bli uppfödare utan eget sto

I den bästa av världar blir en utleasad stomage en win-win-situation. I en tid när betäckningssiffrorna är nere på låga nivåer kan nya grupper lockas till aveln med konceptet, samtidigt som stoägare slipper låta stona gå tomma.

– Jag tror absolut att detta skulle kunna skapa ett intresse för avel hos fler, säger Aja Blomberg-Andersson, ordförande i SWB.

– Vi vet att alla ston inte betäcks som det är nu. Om stoet eller stoets mage då hyrs ut till någon som vill ha ett föl, så blir det bra för både stoägaren och för den som får ett föl utan att behöva investera i ett avelssto.

– Det kan också ge människor möjlighet att skapa sin egen ”golden cross”. Jag tror att många skulle vilja göra ett eget föl och kunna följa det hela vägen utan att för den skull slå sig på uppfödning i större skala.

Bra att vara kvar hemma

Det finns mängder av avvägningar att göra. En handlar om var stoet ska vara under dräktighetstiden, hos ägaren eller hos den som ska ha fölet.

– Jag skulle nog rekommendera att stoet är kvar hemma i sin vanliga miljö och i sin flock, om inte den som hyr magen har bra förutsättningar att ta hand om stoet, säger Aja Blomberg-Andersson.

Ett noggrant avtal är också viktigt.

– Jag känner till ett fall där stoet kastade och den som lånade stoet då ville lämna tillbaka hästen, medan stoägaren inte hade räknat med att få hem hästen. De hade inte gjort upp vad som skulle hända i detta fall.

Hade för många ston

Jenny Nilsson är uppfödare i värmländska Sunne och har lånat ut ett av sina ston den här säsongen.

– Jag hade lite för många ston att betäcka i år, så jag lånar ut ett. Vi har gjort ett avtal som är ganska detaljerat, och jag har varit noga med att ta referenser, även om jag känner den som lånar stoet sedan tidigare.

Än så länge är stoet kvar hemma hos Jenny Nilsson, men framåt jul flyttar det hem till den som lånar stoet.

Det finns många scenarion att ta hänsyn till när man skriver avtal.

– Olyckor kan hända, det vet alla som varit med ett tag. För mig vore det ingen katastrof om stoet skulle kasta fölet och jag får hem stoet i förtid. Det värsta som jag ser det är om man får hem en häst i väldigt dåligt skick, säger Jenny Nilsson. 

Sugen på föl igen

Anna Ravik bor lite utanför Skövde i Västergötland och har tidigare haft fölston hemma, men avvecklade det för ett antal år sedan.

– Men vi blev sugna på föl igen, och att få göra alla momenten med att välja hingst och sedan vänta på föl, berättar Anna Ravik, som den här säsongen lånade två ston.

– Det ena var från Karin Råhnängen som vi känner, och det är tryggt att veta vem man lånar av. Det andra stoet hittade vi via SWB:s Stopoolen och vi kände inte ägarna sedan tidigare, så där skrev vi ett noggrant avtal. Men sedan blev vi så förtjusta i stoet att vi har köpt loss henne.

Anna Ravik har stona hemma på gården och står för mat och skötsel samt hovslagare, tandvård och annat som behöver utföras, liksom för alla kostnader knutna till betäckningen.

– Vi valde hingst, och stoägarna var bra bollplank men hade inga synpunkter på våra hingstval.

– Stoägarna står för försäkringen av stona, men vi betalar självrisk och andra kostnader som uppstår om försäkringen måste tas i bruk.

Stona som Anna Ravik har hemma är Karin och Oves Råhnängens sto efter
Zirroco Blue-Chin Chin, dräktig med Comthago, och stoet de köpt loss är efter Tangelo van de Zuuthoeve-Spartacus och är dräktigt med Pink Floyd. 

Planen med de två fölen som väntas till våren är att de ska bli ridhästar till dottern Ingrid, som utbildar och tävlar hopphästar.

– Vi har inte ekonomi att köpa färdiga hästar, men det är värt så mycket att få göra den här resan från betäckning till väntan på föl och sedan ha unga hästar att arbeta med.

– Vi har tagit fram föl tidigare som gått Falsterbo, och att vara med om att dottern rider Falsterbo med vår egen uppfödning, det är magiskt, säger Anna Ravik.

Vanligare inom travet

Intresset för att låna eller hyra ett sto eller en stomage verkar öka, säger flera som Ridsport pratat med. Men det är fortfarande på en blygsam nivå jämfört med travet, där det finns ett upparbetat system för att leasa häst för tävling eller avel.

– Inom travets organisationer finns avtalsmallar att använda sig av, och jag tror att detta kan utvecklas inom SWB, säger Christina Olsson, avelschef på Svensk Travsport och dessutom uppfödare av SWB-hästar samt exteriördomare och ordförande i SWB:s avelsvärderingsnämnd.

Som uppfödare har hon hittills inte lånat ut något sto eller någon stomage.

– Däremot har jag haft några som beställt ett föl, och fått välja hingst och sto.

Christina Olsson har förbehållit sig rätten att ha sista ordet gällande hingstval.

– Jag vill gärna tro att det blir en bra kombo, och om fölbeställaren skulle backa ur, ska fölet vara gångbart på marknaden. Dessutom påverkar ju avkommorna stoets avelsvärde.

Det kan vara ett sätt att få in nytt folk i avelsvärlden utan att behöva ha egna ston.”

Även SWB:s ordförande Aja Blomberg-Andersson menar att SWB skulle kunna göra mer för att promota möjligheten att leasa ett sto eller en stomage.

– Det kan vara ett sätt att få in nytt folk i avelsvärlden utan att behöva ha egna ston, säger hon.

– Det är ett bra sätt att få utlopp för sitt avelsintresse och ett modernt sätt att vara uppfödare, konstaterar Christina Olsson.

Fakta

10 punkter att tänka på

1. Val av hingst
Får du som ska låna stoet eller stomagen välja fritt eller finns begränsningar? Hur resonerar ni om hingsten bär på anlag för FFS, Fragile Foal Syndrome?

2. Ta hem stoet eller ha det kvar hos ägaren
Att låta stoet vara kvar hos ägaren är enklare men innebär att du som lånar magen inte blir lika delaktig i processen.

3. Teckna försäkring
Gör upp vem som tecknar försäkring och vem som betalar vad. Alla de stora försäkringsbolagen inom häst, Agria, Dina, Dunstan, Folksam och Sveland, har en foster- och folkförsäkring. Försäkringen har lite olika namn hos de olika bolagen, men gemensamt är att försäkringen kan tecknas av fölägaren, även om denna inte är densamma som stoägaren.

4. Om stoet resorberar eller kastar
Är ägaren villig att ta tillbaka stoet i förtid? Vem tar tillverkningskostnaderna för fölet som aldrig föddes?

5. Närvaro under fölning
Får du vara med om fölningen även om stoet är kvar hemma?

– Tekniskt är det ganska enkelt att fölägare är med på fölningen, om det finns en kamera i boxen. Vi ger dem koden till kameran så kan de vara med och fölvaka, och bor de på rimligt avstånd kan de få komma och vara med, säger Aja Blomberg-Andersson.

–Sedan finns det tillfällen då vi väljer att stänga av kameran, och vi är tydliga innan med att det kan hända, fortsätter hon.

6. Vem står som uppfödare
Stoets ägare registreras per automatik som uppfödare, om inte annat meddelas till avelsorganisationen. Detta måste ni göra upp.

7. Information
Hur mycket och hur ofta ska ni informera varandra? Hur agerar ni om den ena parten slutar informera? 

8. Om stoet eller fölet dör
Vad händer i ett värstascenario? Red ut det innan.

9. Efter fölning
Hur länge ska sto och föl vara tillsammans? Vad händer efter avvänjning?

10. Ny betäckning
Vem ser till att stoet körs till ny seminering samt efterföljande kollar, om stoet ska betäckas igen?

Bra med tydligt avtal

– Vad händer om det inte blir som det var tänkt? Det är en av alla saker som bör finnas på pränt. Det säger advokaten och uppfödaren Dan Nordenberg.

Å ena sidan är det väl reglerat vad som händer om du förstör något du har hyrt eller lånat.

– Det är en lag som går tillbaka till år 1734 och som slår fast att man ska ta hand om lånat gods som om det vore sitt eget. Tar man hand om en lånad häst har man ett presumtionsansvar, vilket innebär att man ska bevisa att man inte varit oaktsam, om hästen skadas, säger Dan Nordenberg.

Å andra sidan finns det all anledning att göra ett avtal vid en uppgörelse om att hyra ett sto eller hennes mage.

– Det första som ska bestämmas är om stoet ska vara kvar hos ägaren. Om stoet blir kvar hemma slipper man riskerna det innebär att ha hand om någon annans gods.

– Sedan får man avtala om vad som ska hända om stoet inte tar sig eller kastar, och vem som då betalar för vad.

Dan Nordenberg ser inga juridiska hinder för den som vill hyra ut sitt sto, eller hyra en stomage.

– Jag tycker att det här är bra, och jag vill absolut inte avråda någon. Men det är viktigt att räkna på de ekonomiska riskerna och att ha har en buffert för att klara
ekonomin. 

– Det är också mycket lättare om man kommer överens om alla villkor i förväg, innan något hänt.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 18/2025.