Blogg
9 augusti 2017 10:01

Lenas blogg: Favoriter, potential och mindre bra grejer på unghäst-VM

Någon har fin talang för samling, en annan långsam trav med förskräckliga bakben, en tredje visar upp underbar mekanik och en viss vinnare är alltför markbunden. Så låter det när Lena Nyström tycker till om hästarna i unghäst-VM.

Hemma igen efter ett gäng fantastiska dagar i Holland! Man får sitt straff när man rymmer hemifrån på det sättet, jag är helt finito nu ikväll.

En liten sammanfattning av mina intryck och iakttagelser kommer härmed, resultaten hittar ni på andra ställen, så dem tänker jag inte plåga er med.

Min absoluta favorit på hela tävlingen var en häst som jag älskat sedan jag såg honom första gången för några år sedan på Bundeschampionatet i Tyskland, Lordswood Dancing Diamond (Dancier-Wolkenstein II). Han har en härlig energi och nerv och tre eminenta gångarter. Just kombinationen Dancier över W-blod ser vi även i en annan favorit, nämligen Dragon Welt, där ju morfar är Weltmeyer. Han har just de där bakbenen som jag älskar, som kan bära och samtidigt skjuta på. Tråkigt nog gick ju Dancier bort tidigare i somras, men han har ett gäng fina söner i avel.


Don Martillo.

En annan hingst som dog alldeles nyss, nämligen i söndags, är Don Juan de Hus. Även denne man hade framgångsrika söner med i Ermelo, nämligen D’Avie ue. Londonderry, vilket tycks ha passat utmärkt, samt 5-årsvinnaren Don Martillo ue. Benetton Dream, alltför långsam och markbunden för min smak. Tyvärr hade ju DJdH själv OCD och detta har åtminstone även D’Avie, status på Don Martillo är för mig okänd.


D’Avie.

Även Foundation har problem med ”skrammel” på sina avkommor, han är detta till trots mycket använd och hade även han två avkommor till final bland de yngsta hästarna här; Ferrari ur en mamma e. Hotline, stor och långsam med en väldig massa gång samt Faviola sprungen ur Weltmeyer-möderne, feminin och lätt.

Bland 7-åringarna fanns det ett gäng fina Trakhenare, vilka för det mesta inte står på min favvo-lista. Kipling (Hofrat-Hohenstein) riden av danska sympatiska Anne Tronsegaard, lyckades bäst med en 3-placering. För mig har han för långsamma bakben, men en underbar ridbarhet, dessutom är han fantastiskt väl utbildad och riden. Längre ner i prislistan återfanns Goldmond (Imperio-Latimer) och Standing Ovation (Imperio-Consul). Ridbara mjuka känsliga hästar, men med lite för lite ”stamp för min del.

Skovens Rafael hade två söner med i 7-årskullen; Springbank ue. De Niro och L’Arbuste ue. Zardin Firfod. Båda två med en massa gång, starka bakifrån med stor talang för samling, dock även båda två med känsligt sinnelag och mycket hetta.

Även Vivaldi hade två avkommor i denna fina, först och främst First Apple med Partout på mödernet, en stor gedigen häst med tre bra gångarter, fortfarande lite valpig men med goda omdömen inför framtiden. Avkomma nr 2 var stoet Fantastique, där Florencio är morfar, en häst som jag ärligen inte har någon koll på alls…

Fürstenball var väl representerad som fadershingst bland de 5-åriga hästarna, han hade hela tre avkommor i finalen. Gemensamt för hans avkommor är en god ridbarhet, ofta mycket trav, hyfsat ofta stor och ren skritt o vanligen sämre galopp. Dock galopperade Feodoro där Rosario ligger bakom mamman, på ett tilltalande sätt.

Totilas hade två söner med här, Don Tamino ur Sezuans mamma, dvs med Don Schufro bakom och Governor ur Parzivals möderne, innebärande Jazz, båda i 6-årsklassen. Båda dessa hingstar har bra galopp, men sen slutar likheterna. Den förstnämnde är liten och rund med långsamma bakben, medan Governor imponerade stort med underbar mekanik i såväl skritt som trav. Jag var väldigt positivt överraskad! Att detta möderne är guld visste vi redan, även Parzivals helbror Fleau de Baian gjorde det fint bland 7-åringarna, en kralligare och lugnare upplaga av sin helbror med fin talang för samling.

Sandro Hit hade två avkommor med, en 5- och en 6-åring, båda två åkte hem med vars en 4-placering. Sisters Act ue. Royal Diamond hade sin största gångartsmässiga styrka i traven, i övrigt ramlade 9’orna in för ridbarhet och framtidsutsikter, att inte förglömma här är Dorothee Schneider-faktorn, hon är en magiskt skicklig ryttarinna.

Sir Skyfall ur ett K2-sto har en stor ren skritt som får en massa poäng, dessutom galopperar han bra. Traven får mig att tappa intresset omgående; långsam med förskräckliga bakben.

Apropå långsamma bakben hade även Belissimo M två avkommor till final i 6-årskullen, båda avelshingstar. Gunner, godkänd inom KWPN med Vincent på mödernet travar som en klassisk avkomma, medan skritten är bra och galoppen är sanslöst fin. Baccardi har en De Niro-mamma och här är plötsligt bakbenen på plats i såväl trav som galopp, medan skritten är betydligt knappare.

Ja, kära ni, avel är inte lätt, men med en nykter inställning till sitt stos tillkortakommanden har man större chans att lyckas få en bättre avkomma än hon själv, och det är ju det vi vill, eller hur?!

Vi höres från Bundeschampionatet om en knapp månad!
/Lena

 

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden