Lotta Björe: ”Man ser aldrig så märkliga fel som när det är laghoppning”

Med Falsterbo i färskt minne och Sveriges fina pallplats i Nations Cup sista dagen, skulle jag vilja slå ett slag för laghoppning. Att i tidig ålder få träna på att rida i lag känns oerhört viktigt och skolande. Att följa våra superstjärnor i deras proffsiga upplägg, hur de stöttar varandra och delar både glädje och sorg med varandra, är så inspirerande.

Allsvenskan för ponny och häst på alla nivåer, från division 3 till högsta elit, är något fantastiskt som vi har i Sverige. Tänk att i så tidig ålder få skolas in i ett bra tänk – att ta hänsyn, visa respekt och också lära sig att ibland är man med och ibland sitter man på bänken.

Det är en oerhörd skillnad att rida i lag mot att rida individuellt. Det kommer in mycket nerver, inte bara hos ryttarna utan även hos övriga i teamet – föräldrar, tränare och lagledare.

Man ser aldrig så märkliga fel på en bana som när det är laghoppning, till exempel i andra omgången av en SM-final. Då, när det är ännu mer press och man vet utgångsläget, är det mycket lättare att det blir fel. Man ser också att anspänningen ökar på framridningen – så visst är det här något man behöver träna på.

Det är viktigt med en tydlig rollfördelning, där lagledaren har en stor uppgift. Betydelsen av bra och tydlig information som kommer i tid, att ta reda på hur ryttarna vill ha sin framhoppning och med vem, hur informationen ska komma under tävlingens gång och ifrån vem, och så vidare.

Ryttarna måste också lita på, stötta och respektera varandra. Man känner tydligt av om den eller de som inte blir uttagna i laget unnar de andra fyra att rida eller inte, och om de som rider får reserverna att känna att de också är med teamet.

Som delaktig i JumpClub, vars ponnylag tog SM-guld på Strömsholm i år, vet jag hur mycket jobb som ligger bakom en lagtävling. Tack till alla som på ett eller annat sätt är inblandade. Grattis till Österlen som tog SM-guldet i ridsportallsvenskan!

Jag gillar att den högsta allsvenska serien har fått en nytändning, där ryttarna är beredda att plocka fram sina bästa hästar. Så klart att höjningen av prispengarna är en stor del av förklaringen. Men det är tuffa tävlingar och sliter på hästarna när säsongen är lång – därför måste det finnas en riktig morot som lockar de bästa ekipagen.

Det som också är så häftigt med lagtävling är hur viktig lagandan är för resultatet. Det är inte alltid det på pappret bästa laget som lyckas. Exemplen är många på lag som lyft sig det där lilla extra när det verkligen gällt. Ett resultat av ett långsiktigt arbete och bra förberedelser.

Lotta Björe är tränare, expertkommentator på SVT och tidigare landslagsryttare.

Detta är en krönika, ett personligt skriven text där skribenten själv står för sina åsikter. Texten var publicerad första gången i Ridsport nummer 13/2018.