Från datorbyte till världscupseger: Kent Farrington bakom titeln

När Kent Farrington fick en ponny så var det i utbyte mot två begagnade pc-datorer, som hans pappa fått genom sitt IT-jobb. 

Är hästen inte i form så ska man ju inte vara med.

I dag är amerikanen nybliven segrare av världscupen i hoppning och dessutom världstvåa, efter att under en tid, för andra gången i karriären, även innehaft förstaplatsen. Amerikanen var den som petade ner Henrik von Eckermanns efter svenskens nära tre år på tronen. Farrington lyckades med den bedriften trots att han måste stryka sig på OS i Paris, bara timmar innan USA sedan tog lagsilver, och därmed gick miste om värdefulla rankningspoäng. Hans Greya (stoet han nu vann världscupfinalen med) misstänktes ha fått en allergisk reaktion, problem hon inte haft vare sig före eller efter.

Hästens väl går före sporten

– Känslomässigt var det en besvikelse, visst, men är hästen inte i form så ska man ju inte vara med. Man ska alltid komma ihåg att hästsport har två sidor. En att det är en sport och en att det handlar om hästen, och det måste man ta hänsyn till. Om man bara tänker på det som en sport, som tennis, är man fel ute, säger Kent när Ridsport träffar honom vid GCT i Paris 2025.

Under sommaren har han också hunnit med att tävla i Falsterbo Horse Show och vinna en femstjärnig 1,60-hoppning i tyska Aachen.

Greya har fått växa in i rollen

Han har också sagt att det kanske var en fördel på lång sikt att Greya inte gick OS. Hon var en av de yngsta hästarna i fältet, och Kent påpekar att ingen av de yngre tog medalj. Även om hon vann La Baules femstjärniga GP innan, så hade de tuffa OS-banorna kanske kommit för tidigt. 

Inspirerad av kampsport – Jakten på toppen tog sju år

Första gången Kent Farrington blev världsetta var perioden maj 2017-maj 2018, men han tappade då titeln på grund av ett benbrott, i en klass i Wellington.

Då tänkte han att han skulle återfå sin topprankning så snart som han var i sadeln igen, men det tog sju år. Ett exempel på hans järnvilja är att han efter olyckan var tillbaka och red på femstjärnig nivå inom tre månader.

Det var med hjälp av mycket tuff sjukgymnastik, tre gånger om dagen med början halv fem på morgonen. Han är överhuvudtaget mycket fokuserad på fysträning, kör stenhårt i hemmagymmet, håller diet och dricker inte alkohol. (Se faktarutan nedan.)

Hans tuffa träning är inspirerad av kampsporter som han tränade under uppväxten, inklusive thaiboxning. Ett huvudsyfte med träningen är att få kroppskontroll och balans i ridningen. 

Växte upp i Chicago

Kent Farringtons bakgrund är mycket ovanlig bland världsryttarna. Hans familj bodde i storstaden Chicago, och saknade helt hästanknytning. Undantaget var ett foto av hans mamma till häst. När sonen i åttaårsåldern såg den bilden, blev han med en gång hästbiten.

Sina första ridlektioner fick han på vagnshästar i ett körstall i centrala Chicago. De drog till vardags turister i staden. Hans mamma frågade om sonen kunde få rida, och hoppades egentligen att svaret skulle bli nej. Några ridskolor fanns inte.

Från galoppintresse till hoppning

Så småningom fick Kent ”datorbytesponnyn” och blev intresserad av ponnygalopp. Därigenom upptäckte han hoppningen, och hittade en tränare lite utanför Chicago, dit han pendlade i timtals. Genom henne fick han vara med på en clinic för George Morris, i dag avstängd men i decennier en av världens mest inflytelserika hopptränare. 

Kom till Wellington som 16-åring

Efter clinicen gick George till Kents tränare och hans mamma och sade att pojken måste få komma iväg från Chicago för att utvecklas som ryttare. Mellanvästern är något av en stor vit fläck på den amerikanska hoppsportkartan. Sexton år gammal flyttade Kent till hoppmeckat Wellington i Florida.

– Jag fick direkt hjälp av folk som ville att jag skulle tävla deras hästar, från ponny och uppåt, berättar Kent om den tour som pågår där från januari till mars.

Fördel av att vara liten

Han var liten till växten och ännu i ponnyåldern. 

– Jag är fortfarande inte så stor, men då var jag ännu mindre, säger Kent, som mäter cirka 1,70.  Han använder det i dag till sin fördel, då han tar sig an en del mindre hästar som mer storväxta ryttare ratar. 

Vid ett tillfälle gjorde jag 26 rundor på en dag. Det var en mycket bra skola.

– Jag red och red, vid ett tillfälle gjorde jag 26 rundor på en enda dag. Det var en mycket bra skola, säger han.

Fick jobb hos världscupvinnare

Kent fick sedan jobb hos Leslie Burr Lenehan, som vann världscupfinalen i Göteborg 1986. Hon uppmanade honom att starta eget.

”Du är lite besvärlig och gör dig inte så bra som anställd, men du har så mycket talang att du kan lyckas själv”, var hennes krassa omdöme.

Föräldrarna hade synpunkter på vägvalet

Kents föräldrar ville egentligen att han skulle plugga vidare. Hans pappa tyckte att han slösade bort sin begåvning, och ansåg att sonen kunde lyckats på hög nivå i finansvärlden. Senare blev pappan ett viktigt bollplank, och Kent har också haft mycket stöd av sin mamma och syster. 

Tog en chans – startade upp i New York

Början med eget stall var tuff. Han hyrde ett stall i ett förmöget område utanför New York. Han hade egentligen inte råd, men det var en nödvändig chansning. 

På kort tid vann han förtroende hos kunder, och etablerade sig i det gebit som styr viktiga delar av amerikanska landslaget, med förmögna elever som samtidigt blir hästägare. Under de tre första åren som proffs vann han en miljon dollar i prispengar. 

Boeing-vd en av första sponsorerna

En mångårig kund och supporter är familjen McNerney, där pappan var vd för Boeing. I likhet med de tidigare svenska världsettorna Rolf-Göran Bengtsson, Peder Fredricson och Henrik von Eckermann utmärker sig Kent genom förmågan att bygga upp och vårda långa relationer med hästägare.

Köpte mark i Wellington efter hästförsäljning

Tidigt köpte han också en bit mark i Wellington, innan fastighetsmarknaden exploderade där. Köpet finansierades genom en hästförsäljning. Där har han byggt upp en anläggning i världsklass. Han lägger stor vikt vid att hästarna rids ut, får gå ute i hagen och får konditionsträning.

– Vi rider dem så ofta på trånga arenor. Jag anser att det är viktigt för dem att också komma ut och få röra sig rakt fram. 

– Det är med hästar som med människor; att hålla dem i form och motiverade är en kombination av träning och kondition, men också att hålla dem mentalt pigga och fräscha. Det kräver att man inte tävlar för mycket, balanserar återhämtning med tävlandet, och ger dem variation. 

Ordningsam in i minsta detalj

På anläggningen är ordningen minutiös.

– Jag vill ha allt under kontroll och veta exakt var allting finns, även om det bara gör mig en procent bättre, säger Kent. 

Han tävlar bara av och till på den tre månader långa touren i Wellington, trots att han bor där.  Han anser att det annars blir för ensidigt för hästarna. 2025 avstod han också världscupfinalen i Basel. 

Kvalitet före kvantitet – rider endast sju hästar om dagen

Mycket av hans resonemang handlar om kvalitet före kvantitet. Det inkluderar att inte rida mer än sju hästar om dagen. 

– Jag rider mycket på känsla. Det är viktigt för mig att inte bara köra någon robot-rutin. Jag går på vad som känns rätt för den hästen just den dagen. Om den känns lite stel eller långsam så värmer jag upp längre i trav. Om den känns bra så kanske jag övergår till galopp lite snabbare. Något som jag ser andra ryttare göra på tävlingar, också på hög nivå, är hur snabbt de börjar kräva kortande av steget redan i trav.

Jag har ridit de flesta av mina hästar sedan de var sju eller yngre och älskar verkligen processen med att utveckla unga hästar.

Utbildar sina hästar själv från ung ålder

Kent tar sällan över färdiga hästar, utan utbildar dem helst själv. 

– Jag har ridit de flesta av mina nuvarande hästar sedan de var sju år eller yngre, och älskar verkligen processen med att utveckla unga hästar. Det är mycket tillfredsställande, och spännande. Det är det som jag tycker är roligast.

– Jag försöker få dem när de är unga, får då får man mer tid med dem, och det utnyttjar jag till min fördel. Jag lär känna dem bättre, och kan bygga en närmare relation med hästen. Jag vet allt om dem. 

Tävlar sällan unghästklasser

Åldern då han själv börjar tävla yngre hästar är runt sju år. Att tävla rena unghästklasser är svårt att kombinera med hans internationella tävlande. 

– Idealet är att få dem när de är sju, men många gånger måste jag köpa dem när de är fem, för senare skulle de inte vara till salu längre. Men jag är flexibel, ibland kan jag köpa en 9-åring, om den inte har gjort så mycket och mer är på en 7-årings utbildningsnivå.

”Ston är fantastiska”

Kent har haft många av sina framgångar med ston, och hans nuvarande toppteam är bara ston, inklusive Greya.

– På något sätt har det blivit så, jag vet inte om det är tillfälligheter eller inte. Men jag tycker att ston är fantastiska, och jag kommer överens med dem. Ett sto har ofta en stark personlighet, och kan man lotsa det åt rätt håll så får man en fantastisk häst.

Kent håller inte med om att det är svårt att hitta hästar i dag. Men man får välja.

– De kanske inte har allt som man tänkt sig. Mina hästar är inte alltid de lättaste, men jag gillar utmaningen att utveckla dem till så bra som de kan bli. En del av det är att matcha dem på lång sikt, välja tävlingar som passar respektive häst.

Viktigt att som ung skaffa sig erfarenhet

– När man är ung och börjar i sporten ska man försöka få rida så många olika typer av hästar som möjligt, för att få erfarenhet. När man kommit längre ska man utnyttja vad som är ens starka sidor som ryttare. Så jag letar efter hästar som passar mig bättre, eller jag kanske passar dem bättre. Det ger en fördel på marknaden. 

– Om jag kan rida en häst som kanske inte alla andra kan rida, så betyder det bättre urval för mig. Jag är bekväm med att rida en häst som är extremt rädd om sig, så det är en av mina styrkor.

– En av mina svagheter, eller något som jag inte skulle vara benägen att köpa, är en stor, fysiskt stark eller motsatsen till het häst – inte att jag inte skulle kunna rida den, det tror jag, men det vore inte min starka sida. Jag tror det är många ryttare på marknaden som i stället just letar efter sådana hästar.

Fakta

Kent Farrington

Ålder: 44 år.

Bor: På egen toppanläggning i Wellington, Florida.

Plats på världsrankingen: 1.

Förebild: Pappa Kip.

Långa förhållanden: Har sedan 14 år tillbaka samma groom, Denise Moriarty från Irland. I sitt team har Kent Farrington tränaren/ryttaren Claudio Baroni och tränaren Alex Warriner  som jobbat med honom i 13 respektiver 21 år. 

Hemsida: kentfarrington.com

Farringtons hästar

Gazelle (Gazelle ter Elzen) (BWP sto f-06, e Kashmir v Schuttershof-Indoctro, uppf Wendel Heyninckx).
Vann 13 femstjärniga Grand Prix-titlaroch sammanlagt 3 421 625 euro (drygt 40 miljoner kronor) under sin karriär och var vinstrikaste häst i världen 2017. Hon pensionerades 2023 och gjorde sin sista femstjärniga tävling 2022 i Spruce Meadows.

Greya (Old sto  f -15 e Colestus-Contender, uppf Wilfried Sandmann).
Kents senaste topphäst, som flera av hans tidigare en känslig och het häst. I fel händer hade hon kunnat vara förstörd på en dag, har Christoph Zimmermann sagt. Han har nära samarbete med Kent och upptäckte stoet som 5-åring, efter tips från Johannes Ehning, lillebror till Marcus. Han sa att stoet var orutinerad och en utmaning men mycket försiktig och med mycket blod. Christoph förälskade sig direkt, köpte henne och tipsade Kent, som tog över två år senare. 
– Det gick upp och ner i början. Hon är väldigt rädd om sig och inte den lättaste. Första sommaren red jag 1,10-1,20 med henne i en månad på Spruce Meadows. Det behövdes. Hon är dominant i sin personlighet och det är bra, säger Kent. 

Myla (Holst sto f-15 e Crunch-Quadros)
Har segrar i 1,50-1,55 och placeringar i 1,60 som hon debuterade i förra året.

Toulayna (Zang sto f-14 e Toulon-Parco, uppf Jasper Doucé)  
Har flera 1,60-segrar, däribland Geneves Grand Prix 2023 och var 4:a i världscupfinalen 2024.

Orafina (KWPN sto f-12 e For Fashion-Canturo) 
Har flera segrar i 1,55-1,60.

Grass de Mars  (SF sto f-16 e Windows vh Costersveld-Dollar de la Pierre) 
9-åring som Kent tävlat i ett år och som debuterade i 1,60 i mars. 

Fakta

Exceptionellt vältränad

Bland toppryttarna är Kent Farrington kanske den mest vältränade av alla. Under pandemin blev han något av en träningsguru då han lade ut filmer på Instagram där han bland annat tränar stående på händer och balanserande på en basketboll och visar upp närmast akrobatisk förmåga. Vad sägs om armhävningar på bara en arm och vilande på knogarna istället för handflatorna? Knäböj stående på en basketboll? Knäböj på ett ben stående på en balansstång? Armhävningar i lodrätt position på en balansplatta?

Han är sponsrad av italienska Technogym som tillverkar exklusiva träningsmaskiner i elegant design och har även gjort en träningsfilm i samarbete med dem, som kan ses på Youtube. Den här länken tar dig dock direkt till Kent Farringtons egna filmer på Instagram.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 10/2025.