Ridsport Play: Mary-Sophie satsar medvetet och ödmjukt

Trots två professionella dressyrryttare som föräldrar tog det ett tag innan Mary-Sophie Haid-Bondergaard bestämde sig för att det var dressyr hon ville ägna sig åt. Hon var gärna med i stallet i förskoleåldern, men rida var hon inte intresserad av.
– Dagens höjdpunkt i stallet när jag var liten var att välja lindor och schabrak åt min syster när hon skulle rida sin ponny, minns Mary-Sophie.

Och när hon väl började rida drömde hon inte om att gå i föräldrarnas fotspår.
– Nej, jag tyckte hoppning var väldigt roligt och hade länge planer på att bli en ny Malin Baryard Johnsson. Jag gick på ridskola ett tag och där hoppade vi. Men nu är det sällan jag hoppar, jag kan sakna det lite ibland.

Enda syskonet som rider

Det ena gav det andra – när hon övertog sin systers dressyrponny var denna inte så sugen på att byta karriär och Mary-Sophie började med dressyr. Numera är det bara hon av de tre i syskonskaran som rider och 2022 tog hon över mamma Charlotte Haid-Bondergaards GP-häst Roberto Des Frettes, ”Robban”. Den dressyrkarriär som redan hade börjat under ponnyåren tog då ordentlig fart.

Hon ligger sexa på championatlistan över alla svenska dressyrryttare, med etablerade seniorryttare som Carl Hedin, Caroline Darcourt och Mads Hendeliowitz bakom sig.

 Det är bara roligt att ha två så engagerade föräldrar.

Hon har när denna artikel skrivs 38:e plats på världsrankningen för juniorer tillsammans med Adora Nightingale och finns med på världsrankningens topp 100 för U25 med Robban. Förutom dessa två hästar finns ytterligare en häst som provat på den internationella hetluften under 2022, Lohmanns Rossi.

Uppbackning hemifrån

Mary-Sophie har allt som behövs för att lyckas – hästarna, uppbackning hemifrån och tillgång till alla tänkbara faciliteter hemma på gården med ridhus, ridbana och skrittmaskin. Mamma Charlotte och pappa Rasmus Haid-Bondergaard är väletablerade dressyrryttare med lång erfarenhet och internationella meriter.
– Det är bara roligt att ha två så engagerade föräldrar. Vi gör det här tillsammans och hjälper varandra med allt. När vi åker på tävling har vi till exempel ingen hästskötare med oss, utan hjälper varandra med det som behövs göras, säger Mary-Sophie.
– Och visst har jag fått mycket med mig genom att se mina föräldrar rida så mycket som jag har gjort. Det är egentligen inget jag tänker på, men jag ser ju ofta hur de till exempel löser situationer som kan uppstå under ett ridpass.
– Den enda nackdelen med att ha föräldrar som är så involverade i samma sport som man själv är att det kan bli väldigt mycket häst. Vi pratar häst och lever med våra hästar hela tiden eftersom vi också bor där vi har hästarna.

Medan mamma och pappa klarar av sin ridning under förmiddagarna, är det kvällarna som gäller för Mary-Sophie. Hon har långa skoldagar på gymnasiet i Lund och dessutom tar det lite tid att resa fram och tillbaka till skolan. Hon börjar rida sina tre hästar när hon kommer hem vid 16-17–tiden efter dagens skolgång. Därefter blir det kvällsmat, plugg och sova. Några andra intressen än hästar och ridning finns det inte tid för.
– Nej, jag har inga andra intressen. Men när jag var yngre tyckte jag det var väldigt roligt med friidrott. Kanske hade jag hållit på med det om det inte hade blivit hästarna.

Tränar helst för pappa

Pappa är den som har mest koll på hennes träning.
– Han är ofta med i ridhuset på kvällarna när jag rider och hjälper mig. Det fungerar jättebra. Han är lugn och kan ta det med nypa salt om jag kanske är på dåligt humör. Mamma hjälper mig om pappa är borta, men jag och mamma är lite för lika, vi kan liksom vilja för mycket båda två. Det funkar bäst med pappa.

Jag hade länge planer på att bli en ny Malin Baryard Johnsson.

Sedan familjen köpte Adora Nightingale, ”Doris”, av Pernilla André Hokfelt för
ungefär tre år sedan tränar Mary-Sophie för Pernilla med stoet.
– Det fungerar jättebra, Pernilla är också väldigt lugn. Och ärlig, hon säger som det är och det tycker jag är viktigt.

Doris är dressyrryttarens juniorhäst, 2023 blir stoet YR-häst. Robban är tänkt att fortsätta som U25-häst i första hand. I EM går det i båda åldersklasserna, men enligt reglerna måste Mary-Sophie välja ett av mästerskapen.

Hon vill inte rangordna sina hästar, men Robban har haft stor betydelse för hennes utveckling som ryttare. Han hade tävlats av mamma Charlotte i internationell Grand Prix under flera år och gått både världscupkval och Nations Cup.

Lärde känna varandra snabbt

Efter en kortare tid hos en dansk YR-ryttare kom han tillbaka till familjen Haid-Bondergaard för att bli läromästare till Mary-Sophie i början av 2022. Redan i april vann ekipaget en internationell U25 Grand Prix.
– Tanken från början var mest att jag skulle ha ett träningsår med honom och få känna på alla de svåra rörelserna. Men vi lärde känna varandra väldigt snabbt och trivs så bra tillsammans. Han har så lätt för sig och är alltid glad, han springer på. Det är roligt att känna att han fortfarande tycker att det är så kul att tränas och tävlas. Och så är han en otroligt snäll häst. När jag var yngre kunde jag hoppa upp på honom och skritta av honom och när mamma var borta red jag honom ibland.
– Att få ha en sådan häst betyder väldigt mycket för min utveckling. Jag märker redan stor skillnad när jag ska lära mina andra hästar saker som till exempel piruetter. Nu när jag vet hur man gör är det enklare att hjälpa dem, det är mycket lättare då än om ingen av oss kan. 

När Mary-Sophie ska beskriva sig själv är ordet ”strukturerad” det som kommer först. Samma sak när hon ska beskriva hur hon tänker kring träningsupplägg:
– Att ha en plan och sedan lägga upp en struktur som gör att man kan hålla sig till planen, det är viktigt för mig, säger hon.

Ingen dag är den andra lik när man jobbar med hästarna, det är nog det jag tycker om mest.

På pluskontot har hon också nerver som sällan spökar och att hon presterar bättre än annars under press.
– Min svaga sida är att jag har en tendens att slarva lite med vägen inne på banan. Jag behöver bli bättre på att rida exakt från punkt till punkt för det kan ge extrapoäng.

Funderar på framtiden

Till våren tar Mary-Sophie studenten och efter det är planen att hon ska rida på heltid under ett år. Om det blir hemma eller någonstans ute i världen utanför Skåne har hon inte bestämt ännu.
– Sedan är jag lite inne på att plugga vidare. Men det är samma där, jag har inte riktigt bestämt vad det skulle vara i så fall. Jag har några olika saker jag funderar på.

Men en sak är i alla fall bestämt. Sveriges hetaste yngre ryttare inför tävlingsåret 2023 planerar att rida ett EM  –  antingen som U25-ryttare med Robban eller som young rider med någon av de andra hästarna.
– Och så vill jag gärna kvala till både Friends och Falsterbo. Det är roliga tävlingar.
– Den här sporten ger mig så mycket. Framför allt är det väldigt roligt att utveckla hästarna. Ingen dag är den andra lik när man jobbar med dem, det är nog det jag tycker om mest.

Fakta

Mary-Sophie Haid Bondergaard

• Ålder: 18 år.
• Bor: Fulltofta, Skåne, några mil från Lund.
• Klubb: Insjöns Ridklubb.
• Familj: Mamma, pappa, en storasyster och en storebror.
• Gör: Pluggar på gymnasiet, sista året på Samhällsprogrammet med inriktning på beteende.
• Främsta meriter 2022: NM-guld, seger i internationell U25GP i Norge, ingick i Sveriges sjundeplacerade lag på JEM. Har tidigare ridit ett ponny-EM.
• Favoriträtt: Sushi.

Mary-Sophies bästa hästar

• Roberto des Frettes (LUSIT val f -05 e Carinho des Noes-Boulou des Fretted, uppf A Augras, äg B och M Haid samt Norrehe Dressage Stable)
• Adora Nightingale (HANN sto f -10 e Ampère-Regazzoni, uppf P Ström, äg M-S Haid Bondergaard och Norrehe Dressage Stable)
• Lohmanns Rossi (DWB val f -13 e Bøgegaardens Boney M-Solos Landtinus, uppf B och O Olesen, äg C Haid-Bondergaard).

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1/2023.