Se när dressyrlegendaren Briar återförenas med sin hästskötare

Emelie Ahlberg kom till Tullstorp i maj 2005, 18 år gammal. Samma år var Briar på toppen av sin karriär, en topp som höll i sig de kommande fyra åren. Han omgavs av ett team som arbetade tillsammans för att han skulle kunna prestera på högsta nivå. Katarina Skarestad Wallman hade arbetat som stallchef och groom för Jan Brink tidigare och det var hon som lade grunden för Briars rutiner.

Emelie och Briar reste runt i fem år tillsammans. De blev ett team och kände varandra utan och innan. Briar var en stark personlighet. Han hade alltid koll på Emelie, var hon än stod på framridningen. Det blev enkelt att tycka om Briar och det tog inte lång tid förrän Emelie i princip tog bättre hand om honom än om sig själv.

Emelie: ”Livet som hästskötare var otroligt roligt. Tufft men lärorikt. Jag har fått resa till olika delar världen, jag har skaffat mig vänner för livet, jag har ställts inför tuffa uppdrag, behövt anpassa mig efter massvis med situationer. Tagit ett mycket stort ansvar för världens bästa häst! Jag har sååå otroligt många fina  minnen och upplevelser tillsammans med Briar och teamet runt omkring honom. Briar gick i pension och flyttade tillbaka hem till Dalhem Farm. Det var tufft och väldigt tomt på gården utan honom, kungen i stallet var borta. En vän var borta.”

Så kom dagen då de skulle återses, efter sju år.
När vi kommer gående över stallbacken sträcker Briar ut sitt huvud från sin box.

Han hör sin ägares röst, Hans-Yngve Göransson. Han har hela tiden koll på var H-Y befinner sig och vad han gör. Emelie tvärstannar några meter från boxen. När hon så återfår talförmågan tittar Briar något förvånat på henne, som om hennes röst får hjulen att börja snurra. Minnen börjar sakta återkomma, men han är inte riktigt säker på att det är sant. Nu börjar det kramas, kelas och en tår rinner sakta utför Emelies kind. Efter en stund leder Emelie ut Briar till hans hage som han vistas i dagligen. Han gör som alltid, springer ett par varv och ”läser tidningen”. Med höga framben bär det av i trav och strax därefter även galopp. Vi står tysta och njuter. Han är så fin!

När Briar åter står i sin box verkar det som om polletten trillat ner. Vi står och pratar när han plötsligt lägger sitt huvud över Emelie axel och drar henne tätt intill sig. ”Precis som han alltid gjort”, säger Emelie med en tår i ögonvrån, och nu vet vi. Nu känns det! Alla minnen kom tillbaka. Visst minns han henne. Hon får kram på kram. Nu är det lite knepigt för fotografen på plats. Svårt att ställa skärpan, för nu gråter även jag… Ett helt fantastiskt ögonblick som vare sig jag eller Emelie någonsin kommer att glömma.

Emelie: ”Det känns helt fantastiskt att han fortfarande är exakt samma häst. Han har några fler gråa hårstrån men den där gnistan, glöden, energin men framför allt tillgivenheten finns kvar nu som då!

Jag kan nog inte ens beskriva riktigt hur fint det kändes. Alla har vi förmodligen det där bandet till någon, ett djur som man känner extra för. Men Briar och hans framgångar är något som vi förmodligen aldrig kommer att kunna uppleva igen. Han är unik på alla sätt. Och att han fortfarande förmedlar den känslan galopperandes i hagen, nu 27 år gammal, är otroligt!”

Efter dagens möte kan jag med gott samvete konstatera att hästminnet finns!
Ett lyckat möte som för alltid kommer finnas fastetsat i minnet.

Filmklipp från EM i Hickstead 2003 där ekipaget tog silver.

Briar som femåring.