Stoet blev inte dräktigt – veterinären ger råd

Veterinär Görel Nyman, Knivsta, bedriver semin- och embryotransferverksamhet i samarbete med Lövsta seminstation. Hon framhåller hingstens betydelse för dräktighetsresultatet.

Vad är din första åtgärd om ett sto inte är dräktigt efter seminering?
– Det finns tre faktorer som har stor påverkan på dräktighet: hingstens fertilitet, stoets ålder och hennes stressnivå. Cirka 60 procent av stona brukar bli dräktiga vid första semineringen.

– Om stoet inte är dräktigt efter två semineringar, börjar jag med att rannsaka hur väl hingsten fungerar. Hur många befruktningsdugliga spermier får vi från honom? Vid AI (artificiell insemination) med färsk sperma kan man seminera ganska snart efter att hingsten har tappats och vet vad man seminerar med. Men med transportsperma kan det vara annorlunda, där kan transporttiden påverka antalet levande spermier. Viss sperma tål sämre att spädas och lagras.

– Det skiljer enormt mycket i hingstarnas fertilitet. På Lövsta har vi runt 300 ston under en säsong och använder bortåt 100 olika hingstar till dem. Det går snabbt att få ett kvitto på stationens egna hingstars fruktsamhet, när vi seminerar kanske tio ston per dag med dem, men det är svårare med enstaka semineringar med transportsperma.

På vilket sätt inverkar stoets ålder?
– Befruktningen fungerar allra lättast med ston som har föl vid sidan. De startar på plus vad gäller ny dräktighet. Med åren minskar livmoderslemhinnans kapacitet och genomsnittligt har ston bäst fertilitet upp till cirka tolv års ålder. Vid 18 år avtar den, med individuella variationer.

 Befruktningen fungerar allra lättast med ston som har föl vid sidan.

– Valet av hingst kan vara särskilt viktigt till det äldre stoet, vi vet av erfarenhet att vissa hingstar får nästan alla ston dräktiga. Det finns många komponenter i hingstsperma och just de verkar ha extra mycket av något bra som stimulerar stoet till naturlig rening efter insemination.

– Stressnivån hos stoet kan ha betydelse. Om hon har hårdtränats kan hormonerna ha påverkats av det. Det gäller både tävlingsston och 3-åringar om de tränats hårt inför unghästtest. Transport, smärta och miljöbyte kan också innebära stress för en del.

Finns det andra anledningar till utebliven dräktighet?
– Till de vanligare hör endometrit, livmoderinflammation. Vi tar bakteriologiskt prov på de ston som inte blivit dräktiga. Ston som haft en långdragen förlossning, gick gall året innan eller har haft kvarbliven efterbörd provtas inför första semineringen, eftersom tillstånden ökar risken för infektion. Första behandlingsåtgärden är att skölja livmodern med steril koksaltlösning. Vi är mycket restriktiva med att använda antibiotika, skulle den behövas gör vi först en resistensundersökning så att vi kan sätta in rätt antibiotika.

– Ibland tar vi slemhinnebiopsi för att undersöka livmoderslemhinnans kondition. Vissa ston tar helt enkelt en paus och kan bli dräktiga nästa år i stället.

Det kan hända något med det tilltänkta förstahandsvalet och det är svårt att veta något om hingstars fertilitet i dag, när många av dem har litet antal ston per säsong.

Kan du sammanfatta några tips för bra fertilitet?
– Vänd på tänkesättet att det är bra att börja tidigt, för att man då har hela säsongen på sig om stoet tar om. Vänta i stället ut ett par bra brunster innan stoet börjar semineras. Ston kan behöva ljus och grönt gräs för att livmoderslemhinnan ska stimuleras och hormonspelet fungera.

– Välj inte bara en favorithingst utan helst tre. Det kan hända något med det tilltänkta förstahandsvalet och det är svårt att veta något om hingstars fertilitet i dag, när många av dem har litet antal ston per säsong.
– Jag brukar likna hingstkatalogerna vid en frökatalog, man fastnar för några stora och fina blommor, men resultatet beror helt på i vilken jord de sås.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 11/2019