Det är söndag kväll och Stockholm International Horse Show 2012 är slut. Alla hästar och ryttare åker hem, för vissa går det smidigare än andra.
En fjording vägrar gå på lastbilen och det puttas och knuffas och slås med grimskaft för att hästen ska gå in. Ungdomar står bredvid och ser de vuxna försöka tvinga in den stressade hästen som har bestämt sig för att inte gå på lastbilen.
En vuxen går iväg och hämtar en grep som hen slår med på hästens rumpa och bakben upprepande gånger. Hästen blir mer och mer stressad och det kommer mer och mer människor dit för att försöka hjälpa. Vissa står handlingsförlamade och bara tittar på, medan andra nästan försöker lyfta in fjordingen.
De lastar på de andra två hästarna som ska med i lastbilen och de går in direkt. De gör sedan ett nytt försök med den första hästen som fortfarande vägrar gå på.
Personen som nyss slagit hästen går då iväg och lämnar grepen och kommer istället med en spade. Slår hästen upprepande gånger även nu. Slagen blir värre och värre och hästen slänger sig åt alla håll och kanter. Till slut avbryter de lastningen och lastbilen kör åt ett håll, och hästen går åt ett annat. Vad som hände sedan har jag inte en aning om. Men jag hoppas att de kom hem välbehållna, allihopa.
Vad ger det här för signaler? Personen som slår och de vuxna som låter hen slå, vad är det för förebilder? Ungdomar och barn som ser hur vuxna kan bete sig i sådana här situationer.
”Där kunskapen tar slut, tar våldet vid”, är det inte så man säger?
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på