”Vad har de att rida på egentligen?”

Den här tiden är kanske den bästa på hela året för fälttävlansfolket i Sverige. Den är fylld av en pirrande förväntan inför säsongsstarten. Snart, snart är det dags att ge sig ut på tävlingar igen efter en lång vinter. Snart kommer svaren på hur vinterträningen har gått, hur unghästarna reagerar första gången de kommer ut på en tävling, vad som behöver slipas på ännu mer, hur kondition hos både ryttare och häst är – och en massa andra saker.

En sak är säker – vi kommer att bli överraskade många gånger även det här året. Fälttävlan blir på något sätt alltid turbulent. Dels ligger det i den spektakulära sportens natur med allvarliga skador och till och med dödsfall bland utövarna. Men även vid sidan av terrängbanan blåser det ofta en hel del. Affärerna kring stortävlingarna på Ribersborg, alkoholincidenten på ponny-EM och nu senast den starkt ifrågasatta landslags-uttagningen där Linda Algotsson ställdes utanför är bara några sådana saker.

Vi kommer att få se massor av Linda Algotsson i alla fall – och jag blir förvånad om hon inte rider EM i Polen i augusti. Över huvud taget tror jag att det kommer att vispas runt en hel del i den nya förbundskaptenen Fredrik Bergendorffs trupp.

En ryttare – B-truppens Hedvig Wik – har redan droppat av då hon har bestämt sig för att sluta tävla. En annan – A-truppens Ludwig Svennerstål – har sålt sin OS-häst Aspe och pensionerat sin fyrstjärniga häst King Bob och har egentligen bara oskrivna blad i stallet. Och den andra medlemmen i A-truppen, Sara Algotsson Ostholt, har sagt att hon ska sälja sin enda häst på mästerskapsnivå. Och när det gäller flera av ryttarna i B-truppen funderar jag på vad de har att rida på – egentligen.

Men ett litet tag till är den svenska fälttävlanssäsongen 2017 som en öppen bok, fylld av drömmar och förhoppningar på alla nivåer och från alla håll.  Det kan handla om att allt från att ta sin första placering, rida mästerskap, kvala till Breeders eller debutera på en högre nivå.

Om sju månader är säsongen över – då har vi facit för svensk fälttävlan 2017. Då vet vi hur Bergendorff har lyckats eller inte lyckats förvalta den svenska landslagstruppen, vilka som kliver fram när det gäller, vilka som inte höll måttet och vilka draman som har utspelats vid sidan av banan.

Det här är en krönika, en personligt skriven text. Skribenten själv står för åsikterna som framförs i krönikan. Texten  publicerades första gången den 30 mars 2017 i Ridsports pappersutgåva.