Vältränade hästar och sitsträning på Ågesta ridskola

Det tar tid att skola in en ridskolehäst och det är viktigt att hästarna håller för sitt arbete, så att det blir kontinuitet i undervisningen. På Ågesta ridskola i Farsta finns cirka 65 hästar, både ponnyer och stora hästar och man har runt 900 elever per vecka. Ridskolan är en av landets största och har funnits sedan 1970-talet, så det finns erfarenhet att luta sig mot.

Kristian von Krusenstierna är ägare och ansvarig för hästarna på ridskolan.

– Vi har en trappa där vi slussar in hästarna i arbetet, beroende på deras ålder och tidigare utbildning, säger Kristian von Krusenstierna. 

– När vi får in en ny häst gör jag en så bra research som möjligt för att kunna ge den det jobb den klarar för stunden.

– Med en del bakslag i beräkningen tar det i genomsnitt två och ett halvt år innan en ny häst är fullt i gång, vilket innebär att den går 13 till 16 timmar per vecka. Under utbildningstiden går den kanske mellan en och fem timmar i veckan till en början, och sedan ökas tiden successivt på.

Varierat arbete

Kristian von Krusenstierna betonar att man är noga med friskvård och att hästarna får rätt typ av jobb. Det innebär att lektionerna varieras med longering, tömkörning och vattenband, som är bra för att bygga upp ryggmuskulaturen. 

– Det är mycket individuellt för varje häst hur dess träning ser ut. Vi lägger upp jobbet med fokus på hästen – vissa behöver gå mer i uteridningsgrupperna en period, andra kan behöva ridas av de mer erfarna eleverna eller personalen. Vi planerar noga för varje individ.

Är viktgränser för varje häst en del i den strategin eller hur resonerar du kring ryttarens vikt och hästens konstitution?

– Vi har en övre gräns på 90 kilo för ryttarna, annars finns det ingen nivå på viktgränserna. Vi har många hästar att välja på, så det brukar alltid finnas någon som passar, men så klart kan vi inte ha för många ryttare nära den övre viktgränsen. Hästarna kan inte enbart gå med tunga ryttare.

– Men det viktigaste för oss är att vi har en individuell dialog med ryttare som hamnar i viktproblematiken, så att de förstår hur vi tänker utifrån hästens bästa.

Finns det någon typ av häst som är mer viktbärande än andra?

– Det är många saker som spelar in, exteriören spelar viss roll; en häst som är svag i ländpartiet, har skev benställning eller är överrörlig – där fungerar det inte med en tung ryttare. 

Det handlar också mycket om hur hästen rör sig – om den är ekonomisk i sina rörelser eller ej.

– Men det handlar också mycket om hur hästen rör sig – om den är ekonomisk i sina rörelser eller ej. Vissa hästar har en lugnare mun, andra har lättare till spänning kring bett och kontakt – det är avgörande för hur de fungerar med en ryttare i obalans. Det sliter mer på en stor häst som går med lite spänning ibland, än på en något mindre, mer avspänd häst. 

Viktigt med rätt sadel

När det gäller spänning pekar Kristian von Krusenstierna på hur viktigt det är med bra sadel. Han understryker också vikten av ryttarens position.

– Vi försöker välja sadlar som kan klara olika kroppsformer, det innebär en hel del traditionella märken. De mer specialiserade sadlarna fungerar inte lika bra på en ridskola. Dåligt anpassade sadlar ger spänning och det i sin tur ger skador.

– Sedan är det viktigt hur undervisningen bedrivs. Vi har mycket fokus på sitsen med balans- och sitsträning där eleverna får lära sig inverkan, balans och följsamhet. Det positiva är att eleverna gillar det. För ett antal år sedan var det inte alls så, men nu är det tvärtom! De till och med frågar efter sitsträningen, för de märker att det gör skillnad.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 20/2024.