Veterinär får varning

En hästägare i Malmö anmälde veterinären för felbehandling av sin häst, ett sto född 2008. Händelsen inträffade sommaren 2014, då kvinnan kontaktade veterinären på grund av att hästen kändes svag i vänster bakben och hade svårt att fatta vänster galopp. Veterinären hade häst i samma stall som kvinnan och hade därför sett hästen under en längre tid.
Vid undersökningen lyssnade veterinären på hjärta och lungor och tittade på den när den travade på rakt spår. Hästen visade ingen hälta, så veterinären ville inte utföra böjprov. Istället så fokuserade man på hästens rygg, där stoet visade ömhet längs hela ryggraden och i bakdelen.

Ägaren ville att veterinären skulle skicka remiss till djursjukhus för röntgen, men enligt veterinären fanns det ingen mening med detta då man inte ser mjukdelsskador på röntgen. Veterinären föreslog istället att han skulle underhudsblistra hela ryggen, vilket innebar 20 sprutor med injektioner. Ägaren gick med på detta, men förvånades över att veterinären inte tvättade eller rakade hästen där sprutorna skulle sättas. Han bytte bara kanyl tre gånger, trots 20 injektioner.

Efter behandlingen blev hästen mycket smärtpåverkad och kunde knappt röra sig. Enligt veterinären var detta helt normalt, men ägaren fick också veta att hon kunde ge hästen smärtstillande själv – medicin som fanns i veterinärens skåp. Hästen fick sedan undersökas igen efter några dagar, då den hade en kraftig svullnad på ena sidan av bakdelen. Veterinären ordinerade återigen smärtstillande.

När ägaren kom till stallet några dagar senare var hästen i så dåligt skick att man kontaktade distriktsveterinären. Denne konstaterade att hästen hade feber och väldigt ont, och remitterade hästen till Helsingborgs Djursjukhus. Där fick hästen dropp, penicillin och smärtstillande, och opererades sedan fyra gånger under tiden på sjukhuset.

Veterinärens behandling med underhudsblister visade sig ha gjort hästen sämre, och ägaren menar att veterinären utsatt hästen för onödigt lidande. Veterinären anger att han använt behandlingen på cirka 100 hästar och att det har fungerat ”alldeles ypperligt”.

Jordbruksverket anser att veterinären agerat försumligt i sin yrkesutövning, då hans journalanteckningar har stora brister.
Ansvarsnämnden har flera saker att anmärka på när det gäller veterinärens åtgärder hos stoet. Bland annat anser nämnden att han har gjort en bristfällig första undersökning av hästen, och att han borde utfört böjprov. Veterinärens behandling med underhudsblistring ”står inte i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”. Ett av de preparat veterinären har angett att han använde, DMSO, är heller inte godkänt för injicering på häst.

Ansvarsnämnden skriver att veterinären agerat så försumligt i sin yrkesutövning att han inte kan undgå en disciplinpåföljd, då det rör sig om flera allvarliga fel som har orsakat hästen stort lidande. Han får därför en varning.