Svenskar i Normandie

Christina Galiano står nere i den mixade zonen nere i huvudarenas källare, redo med penna och block. Hon är en av 3000 volontärer på ryttar-VM i Normandie. Hon kommer förmodligen inte att se så mycket av tävlingarna, men hon kommer att få en pratstund med de flesta ryttare. Hennes uppgift är att ta de officiella citaten från ryttarna direkt efter ritten. 
– Det är roligt att få vara en del av ett VM. Jag var volontär på OS i Mexiko 1968 också. Då var jag värdinna och översättare, säger hon när svenska dressyrryttaren Minna Telde har passerat. 

Christina Galiano är svenska men flyttade till Frankrike för 40 år sedan. Och det var kärleken som fick henne att byta hemland. Hon bor med sin spanskfödde man i Versailles utanför Paris. Under VM har hon hyrt en studio vid havet i Normandie. 
– Jag är här ensam. Det blir som lite semester också, säger hon.

Nästa dressyrryttare kommer förbi efter att ha pratat med tv och radio. Christina Galiano är snabbt framme och byter mellan språken imponerande snabbt. Hon pratar franska, engelska och svenska helt flytande. Dessutom är hon duktig på tyska och spanska. Och goda språkkunskaper behövs under detta VM. Men trots den internationella prägel hennes liv har är hon svensk när det verkligen gäller.
– Jag hejar på Sverige här. Jag hoppas att det bli några fina placeringar för de svenska ryttarna, säger hon.
Är du själv hästintresserad?
– Ja, jag red på Djurgården under min uppväxt. När jag kom till Frankrike var det för mycket snobbsport för mig så då slutade jag. Det har ändrats nu och en av mina tre söner rider. När han började rida tog jag upp ridningen själv igen och nu har jag en egen häst som jag promenadrider. 
Hur är det att vara volontär på VM?
– Det var lite jobbigt och rörigt första dagen. Men nu fungerar det bra. Jag ska vara här hela mästerskapet så jag hinner nog vänja mig.