”Årets önskelista är klar tidigt eller är det sent?”

Antalet internationella dressyrryttare sjönk för första gången i fjol, efter flera år med allt fler aktiva tävlande. Det gäller även antalet svenskar på internationella banor. Det är garanterat många olika anledningar bakom de siffrorna.

Året som gick gav en svensk EM-medalj, flera fina genombrott och nya hästar på väg upp. Det levererade också hårda och i mångt och mycket fruktlösa diskussioner kring bedömning, träning och utrustning, med flera fraktioner. I spåren följde uthängningar på nätet, 2010-talets version av den medeltida skampålen.

Inför 2018 önskar jag lite mer hoppanda i min favoritgren; där hyllas den som lyckas. Kim C Lundin.

Det är lätt att tappa sugen och glömma den skönhetsupplevelse dressyr kan vara när allt och alla kan svartmålas i varje ögonblick. Jag menar, i vilken annan sport får världsdominanten med decenniers erfarenhet och fina resultat ta emot spott och spe? Just det, inte ens Isabell Werth anses rida tillräckligt rätt korrekt och bra för att hyllas i alla läger.

Inför 2018 önskar jag lite mer hoppanda i min favoritgren; där hyllas den som lyckas. Sedan önskar jag att det blir ett kanonlag som åker till Tryon i september för en rejäl VM-revansch. Inte för VM 2014 utan revansch för det katastrofala VM 2010 i Lexington, ett på sitt sätt bottenmärke med ett undantag. Minna Telde och då unga Larina Höm gjorde ett Münchhausen-lyft och gick vidare till Specialen.

Vilka kan då tänkas försvara de blågula färgerna i USA? Min drömlaguttagning är redan klar, sett till vilka som visat form alternativt vilka jag drömmer om ska visa form. För att gräva, ja kanske inte guld men gärna brons, åker Patrik Kittel med någon av sina hästar så klart. Tinne Vilhelmson-Silfvén har till dess Anton tillbaka i bättre form än någonsin och är därför given. Hela Sveriges nya superstar Therese Nilshagen med Dante Weltino OLD ska givetvis åka och med henne följer rookien Anna Blomgren på Tørveslettens Quattro. Som alltid händer det saker under året, så vem vet vilka som står på startlinjen over there.

Nationellt önskar jag mig se färre hästar som vantrivs med sitt kandar och ryttare som sätter för mycket tilltro till hand snarare än säte och skänkel. Kim C Lundin.

På önskelistan inför 2018 finns också införandet av Degree of Difficuly-systemet på bred front för kür på alla nivåer. Ett rent önsketänkande, men det vore ett fall framåt för bedömningen.

Nationellt önskar jag mig se färre hästar som vantrivs med sitt kandar och ryttare som sätter för mycket tilltro till hand snarare än säte och skänkel. 2018 är året då jag vill se dressyrens alla hobbyryttare spamma nätet med bilder på sina glada och nöjda dressyrhästar. De finns. Jag har sett dem – ute i verkligheten.

2018 är året då jag vill se dressyrens alla hobbyryttare spamma nätet med bilder på sina glada och nöjda dressyrhästar. De finns. Jag har sett dem – ute i verkligheten.

Hiss: Paris nästa! Patrik Kittel ligger i topp på världscuptabellen med råge, det är dessutom poäng tagna med tre olika hästar. Starkt jobbat av Kittel, vars dressyrturné gör ett stopp i Helsingborg den 13 januari.

Diss: FEI:s årsmöte slopade de allmänna intrycken i dressyrprotokollet. Ett beslut som känns både förhastat och obegripligt. Inte är det vägen att komma åt problem med bedömningen?

Denna text var publicerad i pappersupplagan av Ridsport, nr 1/2018, första gången. Det är en krönika – en personligt skriven text där skribenten själv står för åsikterna.