Bättre liv för ridskolans hästar

Det är en liten men mycket engagerad grupp ridskoleelever som tagit plats i ridhuset. De har just avslutat sitt ridpass och ska nu delta i ett teoripass som är del av ett forskningsprojekt om hästvälfärd. 

I manegen rider en privatryttare en häst som hon just köpt, och meningen är att forskningsledarna Mari Zetterqvist Blokhuis och Elke Hartmann ska diskutera hästens beteende med eleverna som tittar på. 

Hästen  gapar och drar åt sig tyglarna varje gång den ska göra halt. Ryttaren ger då efter, och hästen lyckas få ryttaren ur balans. Detta  får forskarna att be ryttaren använda sin core-muskulatur och vänta med eftergiften tills hästen slutat gapa. 

– Med en konsekvent ryttare kan det där beteendet vara borta inom någon vecka, säger Elke Hartmann.

Eleverna ville mer

Men vi backar bandet och frågar oss vad forskningen egentligen går ut på. 

– Många menar att kunskapen om hästen och dess beteende är låg, trots att det finns mycket forskning om just beteende. Vi ville göra något åt det, och se hur undervisning kan ge ridskoleelever mer kunskap, säger Mari Zetterqvist Blokhuis.

Det hela började med en webbenkät där elever och ridlärare fick berätta sin syn på teoriundervisning och hästkunskap. 

– Den största diskrepansen var att eleverna sa att de ville lära sig mer, medan ridlärarna sa att de inte trodde att eleverna ville lära sig mer. 

Teori och praktik

Upplägget blev att en grupp vardera på två ridskolor skulle få tre tillfällen med undervisning. Första tillfället var en föreläsning om hästens beteende och behov, hästvälfärd och hästens inlärning. De andra två tillfällena var praktiska demos, den ena om hästhantering från marken och den andra om kommunikation mellan ryttare och häst. 

Till grund för utbildningen ligger ISES tio principer om träning och hantering av hästar, som bland annat inkluderar att vi bör lära in signaler som hästen kan skilja mellan och att hjälper ska ges så lätt som möjligt. Det handlar också om hur en häst lär sig.

Elke Hartmann understryker att all utbildning måste vara evidensbaserad, det vill säga att allt är baserat på vetenskap. Bland annat har hon pratat om hur vi
effektivt kan belöna önskade beteenden. 

Var uppmärksam på vilka beteenden du även omedvetet belönar.

Elke Hartman

– Timingen av en belöning, till exempel godis (positiv förstärkning) eller en eftergift via negativ förstärkning är oerhört viktig. Den ska komma direkt. Var därför uppmärksam på vilka beteenden du även omedvetet belönar. 

Målet med utbildningen är att hästarna ska må bättre.

– Det är hästvälfärd när vi kan läsa av hur en häst mår, när vi kan använda lätta hjälper och när hästen bär sig själv utan konstant hjälpgivning av ryttaren, säger Mari Zetterqvist Blokhuis. 

Från eleverna har feedbacken varit positiv, och även ridlärarna har varit engagerade.

– Jag upplever att många ridlärare suktar efter material och idéer. Vi har tänkt ta fram ett material med inplastade kort som ska kunna ligga till grund för delar av lektioner, säger Mari Zetterqvist Blokhuis.

Ögonöppnare

Det är alltså det tredje tillfället av tre när Ridsport besöker ridskolan. Efteråt säger eleven Anna Daniel att hon är glad att hon fått gå utbildningen. 

– Även om man ridit i många år och vet en hel del är det nyttigt att påminnas och fokusera. Och det var en massa saker man inte hade koll på.

En av ögonöppnarna var att det går så fort att lära en häst – och att det även gäller ridskolehästar. 

– De lyssnar när man jobbar med positiv förstärkning, både när man gör i ordning hästen och när man rider. Att lätta på tygeln vid rätt respons till exempel, de lär sig ganska snabbt. Många kanske tänker att ridskolehästar inte är så känsliga och lyhörda, men det här visade att de visst är det, säger Anna Daniel.

Sprida forskningen

Före och efter utbildningen fick ridskoleeleverna fylla i en enkät för att se om de har förbättrat sin kunskap och eller ändrat sina attityder. Nu har all data samlats in, och målet är att skriva ett par vetenskapliga artiklar. 

– Allt ska bli ”open access”, så att den som vill kan läsa. Vi vill sprida forskningen i populärmedia och vi vill att ridskolorna ska veta att vi finns och kan hjälpa till att föreläsa och hålla workshops, säger forskarna. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 11/2024.