Beridna högvakten följer i Spanska ridskolans spår

Under 2019 kom Beridna högvakten med på förteckningen över de immateriella kulturarven i Sverige – Levande traditioner. Förhoppningen är att i framtiden komma med på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv i världen.
– Då kommer vi att göra sällskap med Spanska ridskolan och deras klassiska ridkonst och den franska ridkonsten på Cadre Noir. Även flamencon finns med på den här listan, berättar Lena Linn som är generalsekreterare för Föreningen för den beridna högvakten.

Immateriella kulturarv är till skillnad från fysiska världsarv som exempelvis Drottningholm något man inte kan ta på. Det är seder, bruk och traditioner som man vill trygga för historien och framtiden.
– För Beridna högvakten handlar det om upplevelsen, musiken som spelas, hästarna och uniformerna. Det är unikt, säger Lena Linn.

Hotades av nedläggning

Beridna högvakten har anor ända tillbaka till Gustav Vasas tid och har som statsceremoni varit en svensk kultursymbol i hundratals år. När Försvarsmakten avhästades på 1960-talet levde traditionen med den beridna vaktparaden kvar, men i början av 1980-talet hotades Beridna högvakten av nedläggning när Försvarsmakten behövde spara pengar.

In trädde då en rad eldsjälar och räddade Beridna högvakten med stöd av Stockholms stad och bildandet av en stiftelse. Sedan dess ägs de drygt 80 hästarna av Föreningen för den beridna högvakten och verksamheten bedrivs i samarbete med Försvarsmakten.
– Många känner inte till detta utan tror fortfarande att det är staten som står bakom Beridna högvakten, men utan de här eldsjälarna hade det inte blivit några fler vaktparader, säger Lena Linn.

Barfota på sommarbete

Beridna högvakten är igång året runt. Under paradsäsongen, som sträcker sig från veckan innan kungens födelsedag till mitten av september, är det parad ungefär varannan dag. Till det kommer kortegen vid nationaldagsfirandet, vid riksmötets öppnande, vid statsbesök och andra kungliga sammanhang. Mitt under säsongen är det avbrott för sommarbet och det tummas det inte på.
– Då tar vi av 320 hästskor och så går hästarna på fyra veckors lagstadgad ledighet, berättar Lena Linn.

Under resten av året är hästarna skolhästar för soldater som lär sig rida för att kunna rida i den beridna vaktparaden. För musiken står främst Livgardets dragonmusikkår, även den till häst. Men medan man i andra länder ofta bemannar musikkårerna med ryttare som får lära sig att spela instrument, rekryterar man i Sverige skickliga musiker som får lära sig att rida. Både soldaterna och musikerna får åtta veckors intensiv ridutbildning.

Hur utbildas musikhästarna?
– När vi köper en ny häst så utbildas den först av våra särskilda beridare, därefter börjar den som soldathäst och får gå i paraden bredvid musikhästarna. Känns den då som ett musikhästämne, då börjar vi med att visa trumpeten. Sedan spelar vi lite lågt och så spelar vi lite högre. Är den med på noterna hela vägen så får den göra karriär som musikhäst, förklarar Lena Linn.

Här kan du läsa mer om Beridna högvaktens verksamhet.