Hej alla igen!
Jag har ju varit frånvarande i några veckor … Ibland kommer det annat emellan, det bara är så.
Jag var iväg till Uppsala och jobbade i fyra kvällar. Det blev att sova kvar på hotell. Vi skulle sluta vid midnatt varje pass, men jag kan meddela att så blev det inte. Övertid fanns det gott om.
Gorm fick stanna hemma, det blev nämligen vanlig ”radiobilspatrullering” som vi kallar det. Jag kan också berätta att det var väl cirka tio år sedan jag jobbade på det sättet. Inte utan att det kändes lite nervöst.
Operation Rimfrost är en särskild satsning mot utsatta områden och mot gängkriminalitet. Vi arbetar aktivt för att störa ut dessa gäng och kunna lagföra och arbeta för en tryggare miljö för de övriga medborgare som bor i dessa områden. Det blev fyra krävande arbetspass där man som polis hela tiden måste vara på helspänn och inte släppa sin rygg.
Första kvällen hade jag och min kollega, som jag arbetade med under dessa fyra pass, ett lyckat ingripande. Vi stoppade ett fordon som verkade intressant. I fordonet färdades sex personer. Då vi kontrollerar personerna mot våra register, så förekommer de sedan tidigare med grova brott.
Eftersom de är så många i bilen så kallar vi på förstärkning. Vi plockar ut alla ur bilen, kontrollerar dem, sedan gör vi en så kallad husrannsakan i bilen, med syfte att söka efter vapen och narkotika – och då, där i bakluckan på bilen, BINGO!! Vi hittar narkotika och jag vill säga MYCKET narkotika. Alla sex personerna grips och blir senare anhållna av åklagaren. Ibland har man tur …
Det var för mig fyra lärorika och roliga arbetspass.
Nu i coronatider är alla våra ordinarie uppdrag inställda (fotboll, eskorter, högvakter, osv), då har vi mer tid att lasta hästarna och åka ut och jobba i våra lokalpolisområden. Stockholm består ju inte bara av innerstaden utan vi jobbar i hela länet.
I förra veckan har vi haft patrull med hästar ute i Märsta norr om Stockholm och vi har varit i Upplands Väsby. Då vi är ute och jobbar i lokalpolisområden är det främst trygghetsskapande vi arbetar. Syftet är att vi ska synas ute och att vanligt folk i och med det ska känna en större trygghet i sitt område där de bor och arbetar. Jag vet att det är väldigt uppskattat hos boende när de ser att vi finns i just deras område och runt deras lilla köpcentrum.
Vi kan också åka ut då det varit många bostadsinbrott i ett specifikt område. Det är väldigt effektivt att rida runt i bostadsområden med villatomter. Vi sitter lite högt och ser in över staket och häckar och vi tar oss fram ganska ljudlöst mellan husen.
I förra inlägget berättade jag om att vi skulle ha så kallad ”kvalitetskontroll” och då rida dressyrprogram för en extern domare. Det blir som en liten tävling oss emellan, det är ingen tävling egentligen men det blir ju lite roligare med ett tävlingsmoment, om man nu gillar det och det gör jag …
Vi jobbade oss alla igenom LA:2. Det är svårt att rida på kort bana … det blir att vända hela tiden känns det som och när du väl fått till några steg i skänkelvikning så, ja, då är linjen slut och så kommer nästa bedömningsgrupp. Men jag är nöjd med mitt och Gorms resultat, dryga 68 procent och seger!!
Jag tror jag avslutar med det för denna gång.
Träna mera så blir det bättre.
Vi hörs och syns där ute.
/Helen
Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!
Följ Ridsport på